Arkeologiska fynd i stenöknarna vittnar om både det arabiska språkets utveckling och kristendomens framfart

 Nya arkeologiska fynd i Nordafrika och Saudiarabien, kort och gott, de geografiska områdena som i de tidigaste historiska källorna något otydligt kallas för "Arabien" i en del äldre litteratur.

Hima paleo-arabiska inskriptioner: Dessa inskriptioner, belägna nära Najran från slutet av 300-talet till början av 400-talet e.Kr., inkluderar stora, utsmyckade kors och namn som "῾Abd al-Masīḥ" ("Kristi tjänare"), vilket ger tydliga bevis på en kristen gemenskap.

Ön Sir Bani Yas: Denna ö utanför Förenade Arabemiratens kust var hem för ett stort klosterkomplex från 500- eller 700-talet e.Kr. Utgrävningar avslöjade kyrkobyggnader, och platsen gav gipskors liknande de som hittats på andra håll i regionen.

Andra bevis: Gipskors har hittats på andra platser, vilket tyder på en utbredd kristen närvaro, särskilt under århundradena som ledde fram till islams uppkomst.

Coronation Bible (2023)

Detta året kröntes Charles III till kung över Storbritannien och Irland. I samband med själva kröningen och dess ceremonier i Westminster Abbey syns kungen lägga sin hand på nyöversättningen av King James Bible. 

Även vid hans mors kröning så utkom en ny utgåva av just denna bibel. Men det är inte fråga om några större förändringar då själva bibeltexten bibehållit sin forna glans. 

De kunde dock ha kostat på sig ett bättre urval av bilder och illustrationer. Rekommenderas inte. 

ISBN: 978-0198884842

Arkeologiskt fynd 2019 - Lerskärva med namnet Jerubba'al inskrivet i bläck

Under 2019 återfanns vid Khirbet al- Rai i närheten av Tel-Lakhish vid de judeiska bergen namnet på en biblisk domare som förekommer i Gamla testamentet. Namnet Jerubba'al finns återgivet på en lerskärva och blev återfunnen i en gammal kornsilo på en tidigare känd arkeologisk utgrävningsplats som härstammar från järnåldern. Inskriptionen har gjorts med bläck och är skriven med det proto-kanaaneiska alfabetet. Skärvan med inskriften dateras till 1100-1200 före vår egen tideräkning. Under denna tidsperiod var domarna verksamma i området Juda. Namnet förekommer i Gamla testamentet, men först nu får man även bekräftelse på namnet Jerubba'als existens utanför de religiösa texterna.  Jerubba'al innehåller även namnet på den gamle stormguden Ba'al. Den som önskar fördjupa sig ytterligare kring detta arkeologiska fynd uppmanas läsa artikeln nedan där man får reda på mera om fyndet, utgrävningsplatsen och forskarnas slutsatser. 

Domareboken 6:32 (Bibel 2000)

”Den dagen fick Gideon namnet Jerubbaal, ty man sade: »Må Baal försvara sig mot den som river hans altare.«

Bild: Gideons kallelse (i träsnitt, von Karolsfeld 1860).

Källa

Rollston, C., et al., 2021. The Jerubba‘al Inscription from Khirbet al-Ra‘i:A Proto-Canaanite (Early Alphabetic) Inscription. Jerusalem Journal of Archaeology , 2 , pp. 1-15. 

Arkeologiskt fynd 2021 - Farao Apries stele återfunnen i Egypten

 En stele som bär namnet efter den egyptiska faraon Apries har återfunnits i Ismailia, Egypten. Fyndet upptäcktes i år utanför nordöstra Kairo av en bonde i färd med att bruka sin åkermark. Bonden förstod omgående fyndets historiska värde och kontaktade "Egyptian Tourism and Antiquities police" som förde med sig den två meter höga stelen till stadsmuséet i Ismailia. Den undersöks nu av egyptologer på plats.

Stelen är väldigt typisk för sin egen samtid då den troligen har rests som ett minnesmärke över en krigskampanj utförd av farao Apries. På stelen förekommer namnet Apries, inristad i en så kallad kartouch följt av femton rader med hieroglyfisk text. En fullständig översättning är ännu ej klar.

Apries är även känd under namnet Wahibre Haaibre och han var en egyptisk farao från den 26 dynastin. Han regerade Egypten ca. 589-570 före vår tideräkning. Han ärvde tronen från sin far. Den antika grekiska historikern Herodotus beskrev en kupp mot Apries där en general som  id namn Amasis förklarades farao och Apries gjorde ett misslyckat försök att återfå makten.

Enligt nyhetsrapporteringen uppfördes stelen sannolikt av Apries under en av hans kampanjer i Levanten. Det är dock ännu inte känt i vilken militär kampanj den spelar in. Under sin regeringstid genomförde Apries flera militära expeditioner i Levanten, inklusive en kampanj mot de feniciska städerna Tyrus och Sidon, liksom hans berömda kampanj mot babylonierna under deras belägring av Jerusalem.

Han förekommer i Jeremia 44:30 under namnet Hophra och kommer till Jerusalems undsättning i samband med den babyloniska belägringen som också finns omnämnd i Jeremia 37:5.

Jeremia 44:30 (enligt den Svenska Folkbibelns översättning, 2015)

Så säger Herren: Se, jag ska utlämna farao Hofra, Egyptens kung, till hans fiender och till dem som vill ta hans liv, liksom jag har utlämnat Juda kung Sidkia till Babels kung Nebukadressar, som var hans fiende och ville ta hans liv.”

Jeremia 37:5 (enligt den Svenska Folkbibelns översättning, 2015)

Faraos här hade dragit ut från Egypten, och när kaldeerna som belägrade Jerusalem fick höra ryktet om dem drog de sig tillbaka från Jerusalem.

Faraon Apries lät även uppföra en obelix vid staden Sais, men under 200 talet lät den romerske kejsaren Diocletianus (ca. 243-316) föra bort obelixen till Rom där den placerades i gudinnorna Isis och Seraphis tempel. Än idag kan obelixen beskådas i Rom, den eviga staden.

Källor

https://www.smithsonianmag.com/smart-news/farmer-stumbles-2600-year-old-egyptian-carving-180978045/

Svenska Folkbibeln 2015

"Apries stele", Egyptian Antiquities Ministry, Fair use here i.e non commercial blog.

wikipedia.commons

Nya textfynd relaterade till Dödahavsrullarna återfunna i mars 2021

Nya bibliska textfragment har återfunnits av arkeologer i den judeiska öknen söderut om Jerusalem. Den 16 mars 2021 återfann en grupp israeliska arkeologer nya fragment med biblisk text. Det är alltså en fråga om nya sensationella fynd som inte gjorts sedan fynden av Döda havsrullarna i området. Och även om textfragmenten är mycket små har forskarna lyckats med att pussla ihop bitar av text. 

Fragmenten som nu återfunnits är skrivna på grekiska. De är dock inte direkta översättningar av Septauginta. Gudsnamnet är det enda ord som ej blivit översatt till grekiska. Fynden är relaterade till följande bibliska böcker:

Sakarja 8:16-17 (nedan återgett efter Svenska Folkbibelns övers. 2015)

Men detta är vad ni ska göra:
        Tala sanning med varandra,
    döm rätta domar i era portar,
        domar som ger frid.
17 Tänk inte ut ont mot varandra
        i era hjärtan
    och ha inte kärlek till falska eder,
        för allt sådant hatar jag,
            säger Herren.

Nahum 1:5-6 (nedan återgett efter Svenska Folkbibelns övers. 2015)

Bergen darrar för honom
        och höjderna smälter.
    Jorden bävar för hans ansikte,
        världen och alla som bor där.
6 Vem kan bestå inför hans harm,
    vem kan uthärda
        hans vredes glöd?
    Hans vrede brinner som eld
        och klipporna spricker
            inför honom.

Textfynden går att relatera till redan kända rullar som tidigare återfunnits på platsen. 

Jag har skrivit om Dödahavsrullarna tidigare på den här bloggen.

Fragmenten återfanns i Skräckens grotta, the Cave of Horrors, som är en tidigare utgrävd plats. Mann fann då att grottan innehöll resterna av ett 40-tal individer som gömt sig undan för de romerska soldaterna i området. Troligen var männen och kvinnorna flyktingar efter det kända Bar Kochba upproret, ca 132-136 enligt vår tideräkning. Upproret mot Romarriket är även känt som det tredje judisk-romerska kriget och är väl dokumenterat i flera historiska källor. Upproret leddes av Simon bar Kochba och upproret var till en början framgångsrikt och ett 50-tal fästningar erövrades judarna (däribland Jerusalem som intogs år 134), men Simon Bar Kokhba besegrades och tros ha dräpts 18 månader senare. 

Grottan är mycket svårtillgänglig och arkeologer utforskade den redan under 1960-talet. I samband med de senaste textfynden återfanns även en mer eller mindre intakt flätad korg som efter datering med hjälp av karbonmetoden uppges vara omkring 10.000 år gammal. Detta fynd gör den nästan intakta korgen till den nu äldsta i världen. I samband med utgrävningen i mars 2021 återfanns även lämningarna av ett 6,000 år gammalt barn. 

Bild till vänster: Frimärke med Simon Bar Kochba, Israel (källa: wikipedia.org)

Nedan: Ett klipp från BBC News snabba nyhetsrapportering kring fynden gjorda i mars månad 2021. 

Källor

https://www.theguardian.com/world/2021/mar/16/israeli-archeologists-find-new-dead-sea-scroll-fragments

https://www.christianitytoday.com/ct/2021/march-web-only/new-dead-sea-scrolls-discovery-bible-translation-israel.html

Wikipedia.se

Wikipedia.org

August Strindbergs samlade verk (Nationalupplagan) och brev är nu tillgängliga för allmänheten

Intressant är att samtliga verk skrivna av August Strindberg (Nationalupplagan) numera ligger ute på nätet, digitaliserade av Litteraturbanken, via deras hemsida. Jag har flera gånger på bloggen tipsat läsaren om just Litteraturbankens bokskatter. Dessutom gratis! Dessa är till stor glädje för den som vill ha tillgång till klassikerna. Förutom Strindbergs alla verk finns även hans brev numera digitaliserade. Nationalupplagan har arbetat utifrån textkritiska perspektiv när man har gått igenom manuskripten och bygger på nytt forskningsarbete, meddelar Litteraturbanken själva i sin inledande beskrivning till båda utgåvorna.

Nationalupplagan avser Strindbergs "skådespel, romaner, noveller, dikter, essäer, uppsatser och tidningsartiklar". Du finner dem här. Om du istället är intresserad av hans brev skrivna mellan 1858-1912 så återfinner du breven här.

Vad kan jag själv rekommendera ur samlingarna? Jag väljer Ockulta dagboken, vars originalmanuskript (faksimil) har digitaliserats. Spännande! Den visar Strindbergs anteckningar från Paris (1896-1908) när han hade sin stora skaparkris i samband med skilsmässan från Harriet Bosse.

Källor

Litteraturbanken.se

Stockholms Universitet rapporterar om nyutgivningen här.

Ramses II:s tempel "Abu Simbel" och återupptäckten 1813

Ramses II påbörjade omkring 1244 före vår tideräkning ett tempelprojekt i Övre Egypten som skulle tillägnas gudomen Amon. Byggprojektet startade nära Nilfloden i Nubien.

Historiskt blev platsen känd som Ramses II:s tempel. Han lät uppresa hela sex stycken klipptempel i Nubien. Ramses II:s långa regeringstid gjorde detta möjligt och inuti templet finns han själv som staty föreställande guden Osiris. Templens syfte var att politiskt markera mot Egyptens sydliga grannar. De var inte enbart kultplatser för de tjänade även den politiska propagandan eftersom Egypten var en stormakt under Ramses II levnad. 

Men historiens gång och tidens rand skulle komma att täcka över Ramses II tempel med hjälp av glömskan och ökensanden. Historikerna vet idag att redan under 600-talet före vår tideräkning, så täckte sanden statyerna upp till knäna. 

Ovan en skiss av hur det ser ut inuti Abu Simbel. Längst in finns ytterligare några avbildningar av gudomar uthuggna direkt ur självaste berget. Wikipedia upplyser oss om att templets axel var lagd på så sätt att två gånger om året, nämligen den 20 oktober och 20 februari, så skulle solens strålar nå in i helgedomens innersta rum och därmed belysa gudomligheterna. Alla gudomarna hamnar i ljus utom dödsrikets gudom, Ptah, som ligger i ständig skugga.

Det blev först år 1813 som den schweiziske orientalisten Johann Ludwig Burckhardt (1784-1817) återfann den översta frisen på huvudtemplet. Burckhardt berättade om sin upptäckt för den italienska upptäckaren Giovanni Belzoni (1778-1823), som även reste till platsen. Belzoni klarade dock inte att gräva fram templets ingång, men han återkom 1817 och avlägsnade samtidigt en del fynd från platsen. Idag bär den lilla byn som tillhandahåller tempelkomplexet Abu Simbel och platsen ligger 280 km söderut om Aswan och inte långt ifrån Sudans gräns. Man kan lätt förvirras av begreppen Övre och Nedre Egypten. Det är norra gränsområdet mot Medelhavet, Nildeltat och väst som kallas för Nedre Egypten medan Övre Egypten ligger betydligt längre söderut. Kända historiska platser såsom Luxor, Karnak, Thebe, Koptos, Abydos, Konungarnas- och drottningarnas dal med sina omfattande begravningskomplex återfinns i Övre Egypten.

En legendbildning uppstod som handlade om att det var en ung pojke vid namn Abu Simbel som ledde fram västerlänningarna till platsen. I samband med det stora och omfattande byggandet av Assuandammen så måste Abu Simbels tempel flyttas för att inte dränkas av Nilflodens vatten. Återigen hotades statyerna och templet av förstörelse, men man lyckades rädda templet genom att bit för bit frakta bort stora delar av det. Detta projekt blev mycket kostsamt. Idag är Abu Simbel med på UNESCOs omfattande världsarvslista. 

Nedan gudomen Amons hieroglyfer.

Källor 

Wikipedia.org 

Om Mesha-stelen och de mytomspunna moabiterna

Jag fortsätter i det här inlägget att skriva om lite mer spännande arkeologiska fynd, tyvärr inte dagsfärska, men det kan kanske trots allt intressera någon läsare. Idag skriver jag om Meshastelen och om Bibelns moabiter som vi tyvärr fortfarande inte vet alltför mycket om.

Fyndet av Meshastelen år 1868

Mesha-stelen är namnet på en viktig monumental inskription som hittades 1868. Inskriptionen är utförd på det moabitiska språket och inmejslat på en stor och svart sten av basalt. Stelen tillverkades ca år 840 före vår tideräkning. Den befinner sig numera för allmän beskådan på Louvren i Paris. 

Men hur gick det egentligen till när Meshastelen upptäcktes? Stelar restes ju för att markera gränser eller gravar; och på dem markerades att man ville ära gudar eller härskare och deras bedrifter. Fyndet gjordes 1868 av den franske arkeologen Clermont-Ganneau (1846-1923) som genom skickliga diplomatiska handläggningar med beduinstammar i området lyckades spåra upp delar av stenen. 

Bild ovan av hur Meshastelen ser ut idag med dess många lagningar (källa: Wikipedia.commons).

Beduinerna hade nämligen tagit isär stenen i bitar och försökt att sälja av delarna på svarta marknaden. Även om de ville tjäna en hacka så kom med tiden fler bitar att upptäckas och även efter Clermont-Ganneu tillkom nya fragment. Clermont-Ganneau förvärvade två av de största bitarna och andra fragment; senare följde andra efter med nya fynd. På grund av Clermont-Ganneaus framställningar av hela stelen kunde experter sammanföra fragmenten och fylla i luckorna.

Inskriptionen berömmer kung Mesha av Moab som segrat över Israel. På själva stelen nämns viktiga historiska händelser i landet Israel och bibliska personer; däribland Omri som var dåvarande kungen av Israel. Mesha själv omnämns i Gamla testamentet (2 Konungaboken 3:4-7). Omri som även var kung Ahabs far, men även hänvisningar till stammen Gad och till och med YHWH förekommer!

Meshastelen är även unik ur ett annat perspektiv. Den är numera en av tre existerande stelar som uttryckligen nämner Bibelns kung David vid namn. Kungen av Mesha skryter nämligen med att han genom sin seger tagit betesmark från huset David och att han där placerat ut sina egna herdar. Roten som bildar namnet David är D-V-D, men en stavelse saknas trots allt i namnet vilket förstås ger upphov till viss osäkerhet. Det är inte heller alla som accepterar "David" som giltig utläsning. Den 31 linjen på stelen där roten d-v-d förekommer rekonstruerades år 1994 av den franske arkeologen André Lemaire som påpekade i en intervju med tidningen "Watch Jerusalem" (2018.06.30) att även om det saknas en stavelse, så är det svårt att få det till något annat än att det är just namnet David som avses. 

Framförallt bekräftar fyndet av Mesha-stelen moabiternas historia.

Moab var belägen på en platå cirka 910 meter över Medelhavet, eller 1300 meter över Döda havet och steg gradvis från norr till söder. I norr finns ett antal långa, djupa raviner och berget Nebo, känt som platsen för Moses död (5 Mos 34: 1–8). Bibeln beskriver flera konflikter mellan moabiterna och Israel. De fanns i områden som idag tillhör Jordanien. Deras rike varade omkring 1200 till år 400 före vår tideräkning och det finns flera arkeologiska lämningar efter dem. På en stor pelare i templet Luxor i Egypten omtalas moabiterna såsom ett folk erövrat av farao Ramses II. 

Den franske arkeologen Clermont-Ganneau (1846-1923). Han lyckades sammanfoga de största delarna av meshastelen, men fler bitar skulle med tiden tillkomma. Bildkälla: Wikipedia.commons.

Det är inte bara Meshastelen och Bibeln som ger belägg för deras existens. Kulturellt var moabiterna högstående i och med att de hade skriftspråk och de dyrkade en gud vid namn Chemosh. Chemosh är också omnämnd på Meshastelen. 

Moabiterna i Gamla testamentet 

Enligt 1 Mosebok 19: 30–38 var moabiternas stamfader Lot. Han fick barn med sina döttrar som överlevde förstörelsen av Sodom och Gomorra. Döttrarna bestämde sig för att fortsätta sin fars linje genom att skaffa barn med sin far. Den äldsta dottern fick honom full för att underlätta gärningen och Moab blev gravid. Den yngre dottern gjorde detsamma och födde en son vid namn Ben-Ammi, som blev förfader till ammoniterna.

Slaget vid Ziz är det sista viktiga datumet i moabiternas historia, som det har blivit upptecknat i Bibeln. Under året som Elisa dog så invaderade moabiterna Israel (2 Kung 13:20) och de hjälpte senare Nebukadnessar i sin expedition mot Jojakim (2 Kung 24: 2).

Även om anspelningar på Moab är vanliga i profeternas böcker från Gamla Testamentet (Jes 25:10; Hes 25: 8–11; Amos 2: 1–3; Sefanja 2: 8–11), och även om två kapitel i Jesaja (15 och 16) och en av Jeremia (48) ägnar sig åt "Moabs börda", ger de sammantaget mycket lite information om landet. Dess välstånd och stolthet, som israeliterna trodde orsakade Guds vrede, nämns ofta (Jes 16: 6; Jer 48: 11–29; Sefanja 2:10), och deras förakt för grannen Israel noteras mer än en gång uttryckligen (Jer 48:27). Noterbart är även hur moabitiskan Ruth i Bibeln konverterar till sin israeliska svärmors religion och blir judinna. Genom Ruths efterlevande ska enligt traditionen Messias komma. Hon var också direkt besläktad med kung David.

Källor

Bibeln, det Gamla testamentet. Olika referenser till bibelcitat.

Watch Jerusalem, "Mesha Stele", 2018.03.30. 

Wikipedia.commons

Wikipedia.org

Arkeologisk nyhet - Utgrävningar av Herodes palatsområde i Machareus

 I detta inlägg skriver jag om en arkeologisk nyhet och den handlar om utgrävningen och restaureringen av kung Herodes tron i Machareus. Han hade där ett palats som även tjänade såsom en försvarsborg och lämningarna ligger idag belägna öster om Döda havet. Detta gjordes av arkeologer i Jordanien under 2019, men utgrävningar av själva platsen har gjorts sedan flera år tillbaka. Fortet byggdes ca 90 före vår tideräkning av en av de hasmoneska kungarna. Det var Herodes den Store som lät bygga till militära befästningar år 30. 

Uppe på toppen av berget, som omger själva fortet, byggde Herodes en fästningsmur, 100 meter lång och 60 meter bred med tre hörntorn, vardera sextio alnar höga. Palatset byggdes i mitten av det befästa området. Många vattencisterner tillfogades också för att smidigt kunna samla upp regnvatten.

Gårdsplanen i palatset har en s.k apsidal formad nisch som förmodligen är resterna av tronen där Herodes Antipas satt. Efter kung Herodes död delades hans kungarike mellan hans söner och Herodes Antipas kontrollerade ett kungarike som inkluderade Galileen och en del av Jordanien. 

För den som är intresserad av biblisk historia så var det i just detta palats som Salome dansade inför Herodes Antipas och där Johannes Döparen blev halshuggen. Både Nya Testamentet (Markus 6:24; Matteus 14:8), samt historikern Josefus Flavius omnämner dessa händelser. Nya testamentet omnämner flera historiska personligheter med anknytning till platsen såsom Herodes den store; hans son Tetrarken Herodes Antipas; hans andra hustru prinsessan Herodias, samt hennes dotter, prinsessan Salome.

Halshuggningen av Johannes Döparen ska ha ägt rum ca. år 32 enligt vår nuvarande tideräkning. Josefus född 37-38 i Jerusalem beskriver också själva palatsets struktur och som byggnad i båda sina historiska verk "Om det judiska kriget" (Φλαυίου Ἰωσήπου ἱστορία Ἰουδαϊκοῦ πολέμου πρὸς Ῥωμαίους βιβλία); samt i "Judiska fornminnen" (Ἰουδαϊκὴ ἀρχαιολογία). Båda dessa titlar är välkända verk och tillhör idag klassikerna från den denna tidsepok. Fortet erövrades av romarna år 44 men år 66 lyckades man återerövra fortet under den första judiska revolten mot Rom. Det första judisk romerska kriget ägde rum i det ockuperade området Judeen mellan 66-73 och slutade med stor katastrof för det judiska folket som skingrades och fick sina byar nedbrända. Även det andra templet i Jerusalem förstördes av romarna som straff. Ännu idag hålls minnet av templets förstörelse levande genom sorgehögtiden Tisha beAv. Kriget var ett av tre stora upproren mot Romarriket. 

Tidigare har det ungerska arkeologiska teamet restaurerat en dorisk kolumn från den kungliga palatsgården. En längre artikel om forskningen kring platsen finns publicerad av arkeologen och forskaren G. Vörös i tidningen "Biblical Archeaology Review."

Den antika staden Machareus är idag känd som Muqāwir مكاور

Ruinerna efter den ligger i dagens Jordanien.

Källor

Bild: wikipedia, Machareus.

Bohstrohm, P. "King Herod’s Throne Room Where ‘Salome Danced’ Found in Jordan", Haaretz, 13.12.2020. 

Vörös, Győző. “Machaerus: Where Salome Danced and John the Baptist Was Beheaded.” Biblical Archaeology Review, Sep/Oct 2012, 30–41, 68

"Kärleken kommer och kärleken går" - Om Nils Ferlin och hans hyllning till kärleken

Om diktaren och värmlänningen Nils Ferlin (1898-1961) har jag tidigare skrivit om på den här bloggen. Han var verksam författare i trettio år fram till sin död. Hans poesi är precis som skalden Gustaf Frödings ofta älskad av allmänheten, men också tonsatt och tolkad enligt musikens lagar. Nedan följer Ferlins mycket kända och ofta önskade hyllning "I folkviseton", till kärleken. Det är en finstämd vers som ligger det melankoliska sinnelaget och eftertanken mycket nära. Även dessa rader finns tonsatt till musik. Musikern Thorgny Björk gjorde under 1970 talet en omtyckt version som låg länge på radio programmet Svensktoppens lista. Den är gärna önskad i samband med bröllop.

I folkviseton (1957)

Kärleken kommer och kärleken går, 
ingen kan tyda dess lagar. 
Men dej vill jag följa i vinter och vår 
och alla min levnads dagar. 

Mitt hjärta är ditt, 
ditt hjärta är mitt 
och aldrig jag lämnar det åter. 
Min lycka är din, 
din lycka är min 
och gråten är min när du gråter. 

Kärleken är så förunderlig stark, 
kuvas av intet i världen. 
Rosor slår ut ur den hårdaste mark 
som sol över mörka gärden. 

Mitt hjärta är ditt, 
ditt hjärta är mitt 
och aldrig jag lämnar det åter. 
Min lycka är din, 
din lycka är min 
och gråten är min när du gråter.

Källa

• Wikipedia.se (bilden)
• Youtube.com

K.G Bejenmarks staty av diktaren Nils Ferlin i Filipstad.

Lästips - Det Finska Klassikerbiblioteket

 Hej igen, 

Detta inlägg blir ett av de allra sista innan vi vänder blad och går in i nästa år, 2021. Jag vill pånytt påpeka för mina läsare att det finns väldigt mycket gratis litteratur att tillgå att läsa på internet. Idag har turen kommit till Det Finländska Klassikerbiblioteket. Ja, som ni nog förstår finns det numera en finsk motsvarighet till Projekt Runeberg och den svenska sajten Litteraturbanken.

På deras hemsida kan man att dom fokuserar på att digitalisera förstaupplagor och verk som inte längre omfattas av upphovsrätt. 

Läs gärna om det finska klassikerbiblioteket i den bifogade länken nedan. Deras vision är att digitalisera inte bara finsk litteratur utan även svenskspråkig sådan. För övrigt kommer Finskt biografiskt lexikon att kunna läsas där, men även annan bibliografi. 

De har även ett annorlunda gränssnitt på sajten.

Källor

Det finska klassikerbiblioteket

Stormaktstidens musik

 Hej igen, 

Detta inlägg kan kanske ses som en fortsättning på det föregående där jag skrev om Gustav II Adolf dagen, den 6 november som är allmän flaggdag i Sverige och Finland (fast där kallas den för Svenska dagen). 

Nedan följer ett klipp från Youtube som får statuera exempel på hur det kunde låta vid svenska hovet under den här tiden. Det är Göteborgs kammarkör som låtit tolka musiken från Gustav II Adolf och senare från hans dotter, Drottning Kristinas hov.

Publicerat på YouTube av NAXOS of America. Stycket heter Salve decus suecorum Rex Gustave Adolphe. I översättning från latinet blir det ungefärligt: Länge leve svenskarnas konung, äran åt konung Gustav Adolf.

Lützen 1632 - en av våra bemärkelsedagar i kalendern

Jag skrev tidigare här på bloggen om Agneta Horn och fortsätter göra nerslag i svensk 1600-talshistoria. Idag är det den 6 november och allmän flaggdag i Sverige och Finland till minnet av kung Gustav II Adolf. Han stupade ju denna dag vid slaget vid Lützen i Tyskland år 1632. Det ska ha varit en dimmig dag och konungen hade ju även anförskaffat sig en ny häst vid namn Streif som han kanske var lite styrovan med. Ur bokhyllorna har jag tagit fram Bo Erikssons fina arbete om slaget vid Lützen. Titeln "Lützen 1632  - Ett ödesdigert beslut" utgavs 2006 av bokförlaget Norstedts. Men boken handlar inte enbart om just denna ödesdag. Eriksson ger en inledande bakgrund till själva Vägen till Lützen som är mycket omfattande och tar upp stormaktstidens utrikespolitik, dess krig och hur krigen påverkade samhällets ekonomi och  kultur på hemmaplan. Den militärhistoriska biten kring Lützen ger en överblicksbild av vad som hände därute på slagfältet nära staden Leipzig. Den svarar även på frågan vem som egentligen vann slaget. Den sista delen av boken, Vägen bort är en mycket kortfattad beskrivning av vad som hände efter slaget.

När jag bodde i Stockholm brukade jag besöka Livrustkammaren på denna dagen. Det går också att fira dagen med Gustav II Adolf bakelse. En tradition som funnits sedan 1850-talet och som ska ha uppfunnits i Göteborg i samband med invigningen av Gustav II Adolfstatyn på torget. Det finns dock ingen standardmall för hur bakelsen ska se ut och det finns många varianter. I avisen "Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning" kunde man 1854 läsa följande om bakverkstraditionen nära juletiden: 

"Man finner här artiklar, vilka kunna kallas verkliga små konstverk i sitt slag, som t.ex. små avbildningar av Gustav Adolfsstatyen, medaljonger innehållande kopior av kända genremålningar, utförda i choklad och socker etc." 

"Natthimmelen" en dikt av Erik Gustaf Geijer

Nedan följer en ganska så känd och tonsatt dikt av den värmländske författaren Erik Gustaf Geijer (1783-1847) som handlar om hur den ljusa dagen övergår till den mörka natten, stjärnorna och dom existentiella funderingar denna tid på dygnet väcker upp hos oss människor. Kanske är de alla stjärnorna och mörkret runtomkring som försätter oss människor i just denna stämning och ger oss tankar om livet. Frågorna som vi har ställt oss i generationer.

Ensam jag skrider fram på min bana.

Längre och längre sträcker sig vägen.

Ack, uti fjärran döljes mitt mål!

Dagen sig sänker, nattlig blir rymden.

Snart blott de eviga stjärnor jag ser.

Men jag ej klagar den flyende dagen.

Ej mig förfärar stundande natten.

Ty av den kärlek, som går genom världen, 

föll ock en strimma in i min själ.

 

Erik Gustaf Geijer var född på Ransäters bruk i Värmland. Familjen var frisinnad, men ändå religiös. Sin första undervisning fick han vid Karlstads gymnasium. Senare skrevs han in vid Uppsala universitet och disputerade efter ett par år som historiker. Han var också politiskt aktiv och verkade för liberalismen. Tack vare Geijer blev den svenska debatten kring liberalismen inte lika revolutionärt präglad som t ex i Frankrike under denna tiden. Geijer var även med och utvecklade skolväsendet i landet. Under några år var han även rektor för universitetet och medlem av Svenska Akademin, Svea Ordern och det Götiska förbundet. Han var som sagt verksam inom många samhälleliga områden.

Källa 

Wikipedia.org

 

1600-talskvinnan Agneta Horns dagbok

 Hej igen. Idag har turen kommit till 1600-talets Sverige. Från stormaktstiden finns en kvinnoröst som kanske aldrig skulle ha blivit hörd om inte historikern Ellen Fries (1855-1900) som av en ren slump lyckades finna ett slitet häfte i gömmorna på Kungliga biblioteket i Stockholm. Fries upptäckte 1600-talskvinnan och den adliga soldathustrun Agneta Horn (1629-1672) under året 1885. Återigen får jag tipsa om Litteraturbanken som har en nedladdningsbar utgåva av Agneta Horns dagbok. Såhär inleds dagboken:

"Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans hårda sorger och vedervärtighet som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom och huru Gud alltid har hulpit mig med ett godt tålamod igenom gå alla mina vedervärtigheter. "

Agneta Horn tillhörde en av Sveriges mäktigaste familjer. Kanslern Axel Oxenstierna var hennes morfar. Fadern var ofta ute på fälttåg i norra Tyskland. Hustrun och barnen var ofta med. Hennes mamma dog av pesten under ett av fälttågen och den tvååriga Agneta Horn fick stanna med elaka pigor som gav henne stryk dagligen. Horn berättar att hon som litet barn kunde bli slagen av tjänstefolket upp til tre gånger om dan. Just barnmisshandeln påverkade Horn djupt eftersom hon skriver mycket kring detta. Särskilt plågsamt var upplevelsen med pigan Ingrid som slog henne svårt. Ingrid hade dessutom vid mammans dödsbädd lovat att inte skada Agneta. Historien om Ingrid fick dock ett förfärligt slut då pigan ogift och gravid tog sitt eget liv med hjälp av gift.

Agneta Horn. 

Så vad är speciellt med Agneta Horns dagbok? Den är skriven av en kvinna i en tid när kvinnan var omyndig helalivet och knappt hade någon utbildning alls. 

Själv blev jag tilltalad av språket i Agneta Horns text. Det är personligt och direkt. Även starkt religiöst präglat men ändå oblygt. Det var ju även så att det hon skrev ned inte var menat för en större allmänhet utan något som hon ville förmedla till sina närmaste inom familjen Horn. Spännande är att läsa alla uttryck som användes i 1600-talets Sverige. Intressant att uttrycket "dra åt helvete" fanns redan då och det kunde tydligen folk be varandra att göra även på den tiden. Ytterligare exempel är uttrycket att hålla sitt löfte "såsom en hund håller fastan", dvs inte alls förekommer. Fries fräschade till språket och det kan inte alltid ha varit lätt att tolka och transkribera Horns anteckningar.  Tyvärr har manliga litteraturkritiker m fl och även historiker genom tiderna undervärderat och förminskat Agneta Horns dagbok.

  Historikern Ellen Fries fann av en ren slump anteckningarna efter Agneta Horn i Kungliga biblioteket.

    

Ellen Fries var inte vemsomhelst. Hon var historiker och utbildad vid Uppsala universitet. Wikipedia upplyser oss att Fries blev filosofie kandidat den 24 maj 1879, filosofie licentiat den 24 februari 1883 och den 31 maj 1883 Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Hennes avhandling i historia hade titeln "Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering". Det måste ha känts stort när hon fann Agneta Horns dagbok och papperen var från en tidsepok hon själv doktorerat inom. Fries var pionjär i en tid när svenska kvinnor på allvar började kämpa för självklara rättigheter i samhället och sin självständighet. Men 1900 när Fries hastigt avled skulle det dröja ytterligare ca 20 år till innan 

kvinnor fick rösträtt.

Källor

Litteraturbankens utgåva av Agneta Horns leverne

Wikipedia

Recension : The Dead Sea Scrolls Bible - the oldest known Bible translated for the first time into English (2002)

I denna recension presenterar jag en bok som handlar om de bibliska texterna i det arkeologiska fyndet som är känt såsom de döda havsrullarna.  De första fynden gjordes 1947 och de sista fynden omkring tio år senare. Den "mytologiska" versionen om hur skrifterna återfanns är att det var en herde som kastade sten i en grotta och hörde hur det krasade till och man gick dit för att undersöka ljudet. I grottan fann man krukor med skrifter som kunde dateras kring 600 talet. Hur det i själva verket gick till är höljt i dunkel. Ett inte okänt fenomen är att beduinstammar letar antikviteter i dessa områden. 

Qumran och grotta nummer fyra där mer ön 90% av textfynden gjordes.

Som titeln på verket lyder är det fråga om en sammanställd Bibel som underförstått skiljer sig från den vanliga masoretiska texten eftersom stora stycken saknas. Denna sammanställning av texter är dock viktig eftersom den är att betrakta såsom en variant som kan läsas med stor behållning av alla som är intresserade av Bibelns utvecklingshistoria. Författaren berättar även om vilka grottor de olika rullarna hittades i och ger mycket bakgrundshistorik som jag inte har sett någon annanstans. Intressant är också anteckningar om skrivfel som gjordes av dem som en gång skrev i rullarna. Översättningen fungerar bra såsom korsreferens till de olika versionerna av den hebreiska bibeln som finns idag. 

Dead Sea Scrolls Bible (2002) är uppfriskande komplett och tydlig att läsa. Dessutom förklaras metodiken för användning och läsning utav fotnoter och andra verktyg för att gräva djupare in i den fulla betydelsen av texten, platser, korsreferenser och definitioner i detalj och kompletterar textflödet. Denna bok har en bra analys av de olika avläsningarna från den masoretiska texten som de flesta översättningarna bygger på och är mycket grundlig. Det skulle dock vara mer användbart för personligt bibelstudium att ha en bok som infogar mellanliggande avsnitt som saknas i rullfragmenten. Då kan du läsa ett avsnitt genom helt, samtidigt som du har kunskap om textvarianterna.

Man behöver ha litet läsvana och erfarenhet av liknande översättningar av biblar för att till fullo kunna uppskatta den.

Yahoo Groups stänger ner

 Idag ramlade det in en tråkig nyhet i inkorgen. Meddelandet var riktat till Yahoo Group Moderators and Members. I meddelandet går att läsa att Yahoo Groups stänger ned sin verksamhet helt och hållet den 15 December 2020. Yahoo Groups tillhör ett av mina tidigaste minnen från InterNets barndom. Tjänsten fanns i över 20 år. Man kunde lära sig om allt möjligt i dessa läroplattformar och man fick emails så fort någon gjort ett inlägg eller en kommentar. Å andra sidan gjorde Yahoo inte särskilt mycket för att utveckla Yahoo Groups unde åren. Verksamheten kändes övergiven och många grupper har nog inte haft så mycket aktivitet de senaste åren. Grupperna var en av världens största samlingar av diskussionsforum på nätet.

Nu är det alltså slut på denna tjänsten.

Recension av Heroes (2018) författad av Stephen Fry

Nu är det åter höst och snart kommer vintern. Jag har lagt en särskild hög med brittisk litteratur vid sidan om tidningsstället på vardagsrumsgolvet. De flesta av er är kanhända redan bekanta med alltiallomannen Stephen Fry som numera är både comedian, regissör, filmstjärna, poddare och författare. Fry tycks ha hunnit med väldigt mycket i sitt liv.  Personligen tröttnar jag aldrig på att läsa om myter och legender från världens alla hörn. Fry har i boken Heroes : Volume II of Mythos (2018) fokuserat på grekernas myter om hjälten. Tilläggas bör att den är helt självständig från sin föregångare Mythos som utgavs litet tidigare. "There are heroes - and then there are Greek heroes." Fry är munter i sin framställning och presentation av hjälterollen och hjältedåden i de grekiska legenderna. Det känns trevligt. 

Boken är en utmärkt och lättsam introduktion följd av kartor, personbeskrivningar. Boken avhandlar främst berättelsen om Perseus, Herakles, Bellerophon, Orfeus, Jason, Atlanta, Oidepus, samt avslutningsvis Theseus. Västerländska målningar i färg från olika tidsepoker får tolka den konstnärliga framställningen genom tiderna.

En läsvärd bok väl värd att spara för återkommande läsning!