måndag 19 oktober 2020

1600-talskvinnan Agneta Horns dagbok

 Hej igen. Idag har turen kommit till 1600-talets Sverige. Från stormaktstiden finns en kvinnoröst som kanske aldrig skulle ha blivit hörd om inte historikern Ellen Fries (1855-1900) som av en ren slump lyckades finna ett slitet häfte i gömmorna på Kungliga biblioteket i Stockholm. Fries upptäckte 1600-talskvinnan och den adliga soldathustrun Agneta Horn (1629-1672) under året 1885. Återigen får jag tipsa om Litteraturbanken som har en nedladdningsbar utgåva av Agneta Horns dagbok. Såhär inleds dagboken:


"Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans hårda sorger och vedervärtighet som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom och huru Gud alltid har hulpit mig med ett godt tålamod igenom gå alla mina vedervärtigheter. "



Agneta Horn tillhörde en av Sveriges mäktigaste familjer. Kanslern Axel Oxenstierna var hennes morfar. Fadern var ofta ute på fälttåg i norra Tyskland. Hustrun och barnen var ofta med. Hennes mamma dog av pesten under ett av fälttågen och den tvååriga Agneta Horn fick stanna med elaka pigor som gav henne stryk dagligen. Horn berättar att hon som litet barn kunde bli slagen av tjänstefolket upp til tre gånger om dan. Just barnmisshandeln påverkade Horn djupt eftersom hon skriver mycket kring detta. Särskilt plågsamt var upplevelsen med pigan Ingrid som slog henne svårt. Ingrid hade dessutom vid mammans dödsbädd lovat att inte skada Agneta. Historien om Ingrid fick dock ett förfärligt slut då pigan ogift och gravid tog sitt eget liv med hjälp av gift.



Agneta Horn. 


Så vad är speciellt med Agneta Horns dagbok? Den är skriven av en kvinna i en tid när kvinnan var omyndig helalivet och knappt hade någon utbildning alls. 

Själv blev jag tilltalad av språket i Agneta Horns text. Det är personligt och direkt. Även starkt religiöst präglat men ändå oblygt. Det var ju även så att det hon skrev ned inte var menat för en större allmänhet utan något som hon ville förmedla till sina närmaste inom familjen Horn. Spännande är att läsa alla uttryck som användes i 1600-talets Sverige. Intressant att uttrycket "dra åt helvete" fanns redan då och det kunde tydligen folk be varandra att göra även på den tiden. Ytterligare exempel är uttrycket att hålla sitt löfte "såsom en hund håller fastan", dvs inte alls förekommer. Fries fräschade till språket och det kan inte alltid ha varit lätt att tolka och transkribera Horns anteckningar.  Tyvärr har manliga litteraturkritiker m fl och även historiker genom tiderna undervärderat och förminskat Agneta Horns dagbok.


  Historikern Ellen Fries fann av en ren slump anteckningarna efter Agneta Horn i Kungliga biblioteket.

    

Ellen Fries var inte vemsomhelst. Hon var historiker och utbildad vid Uppsala universitet. Wikipedia upplyser oss att Fries blev filosofie kandidat den 24 maj 1879, filosofie licentiat den 24 februari 1883 och den 31 maj 1883 Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Hennes avhandling i historia hade titeln "Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering". Det måste ha känts stort när hon fann Agneta Horns dagbok och papperen var från en tidsepok hon själv doktorerat inom. Fries var pionjär i en tid när svenska kvinnor på allvar började kämpa för självklara rättigheter i samhället och sin självständighet. Men 1900 när Fries hastigt avled skulle det dröja ytterligare ca 20 år till innan 

kvinnor fick rösträtt.


Källor


Litteraturbankens utgåva av Agneta Horns leverne

Wikipedia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar