Arkeologisk nyhet - Utgrävningar av Herodes palatsområde i Machareus

 I detta inlägg skriver jag om en arkeologisk nyhet och den handlar om utgrävningen och restaureringen av kung Herodes tron i Machareus. Han hade där ett palats som även tjänade såsom en försvarsborg och lämningarna ligger idag belägna öster om Döda havet. Detta gjordes av arkeologer i Jordanien under 2019, men utgrävningar av själva platsen har gjorts sedan flera år tillbaka. Fortet byggdes ca 90 före vår tideräkning av en av de hasmoneska kungarna. Det var Herodes den Store som lät bygga till militära befästningar år 30. 

Uppe på toppen av berget, som omger själva fortet, byggde Herodes en fästningsmur, 100 meter lång och 60 meter bred med tre hörntorn, vardera sextio alnar höga. Palatset byggdes i mitten av det befästa området. Många vattencisterner tillfogades också för att smidigt kunna samla upp regnvatten.

Gårdsplanen i palatset har en s.k apsidal formad nisch som förmodligen är resterna av tronen där Herodes Antipas satt. Efter kung Herodes död delades hans kungarike mellan hans söner och Herodes Antipas kontrollerade ett kungarike som inkluderade Galileen och en del av Jordanien. 

För den som är intresserad av biblisk historia så var det i just detta palats som Salome dansade inför Herodes Antipas och där Johannes Döparen blev halshuggen. Både Nya Testamentet (Markus 6:24; Matteus 14:8), samt historikern Josefus Flavius omnämner dessa händelser. Nya testamentet omnämner flera historiska personligheter med anknytning till platsen såsom Herodes den store; hans son Tetrarken Herodes Antipas; hans andra hustru prinsessan Herodias, samt hennes dotter, prinsessan Salome.

Halshuggningen av Johannes Döparen ska ha ägt rum ca. år 32 enligt vår nuvarande tideräkning. Josefus född 37-38 i Jerusalem beskriver också själva palatsets struktur och som byggnad i båda sina historiska verk "Om det judiska kriget" (Φλαυίου Ἰωσήπου ἱστορία Ἰουδαϊκοῦ πολέμου πρὸς Ῥωμαίους βιβλία); samt i "Judiska fornminnen" (Ἰουδαϊκὴ ἀρχαιολογία). Båda dessa titlar är välkända verk och tillhör idag klassikerna från den denna tidsepok. Fortet erövrades av romarna år 44 men år 66 lyckades man återerövra fortet under den första judiska revolten mot Rom. Det första judisk romerska kriget ägde rum i det ockuperade området Judeen mellan 66-73 och slutade med stor katastrof för det judiska folket som skingrades och fick sina byar nedbrända. Även det andra templet i Jerusalem förstördes av romarna som straff. Ännu idag hålls minnet av templets förstörelse levande genom sorgehögtiden Tisha beAv. Kriget var ett av tre stora upproren mot Romarriket. 

Tidigare har det ungerska arkeologiska teamet restaurerat en dorisk kolumn från den kungliga palatsgården. En längre artikel om forskningen kring platsen finns publicerad av arkeologen och forskaren G. Vörös i tidningen "Biblical Archeaology Review."

Den antika staden Machareus är idag känd som Muqāwir مكاور

Ruinerna efter den ligger i dagens Jordanien.

Källor

Bild: wikipedia, Machareus.

Bohstrohm, P. "King Herod’s Throne Room Where ‘Salome Danced’ Found in Jordan", Haaretz, 13.12.2020. 

Vörös, Győző. “Machaerus: Where Salome Danced and John the Baptist Was Beheaded.” Biblical Archaeology Review, Sep/Oct 2012, 30–41, 68

Recension : The Dead Sea Scrolls Bible - the oldest known Bible translated for the first time into English (2002)

I denna recension presenterar jag en bok som handlar om de bibliska texterna i det arkeologiska fyndet som är känt såsom de döda havsrullarna.  De första fynden gjordes 1947 och de sista fynden omkring tio år senare. Den "mytologiska" versionen om hur skrifterna återfanns är att det var en herde som kastade sten i en grotta och hörde hur det krasade till och man gick dit för att undersöka ljudet. I grottan fann man krukor med skrifter som kunde dateras kring 600 talet. Hur det i själva verket gick till är höljt i dunkel. Ett inte okänt fenomen är att beduinstammar letar antikviteter i dessa områden. 

Qumran och grotta nummer fyra där mer ön 90% av textfynden gjordes.

Som titeln på verket lyder är det fråga om en sammanställd Bibel som underförstått skiljer sig från den vanliga masoretiska texten eftersom stora stycken saknas. Denna sammanställning av texter är dock viktig eftersom den är att betrakta såsom en variant som kan läsas med stor behållning av alla som är intresserade av Bibelns utvecklingshistoria. Författaren berättar även om vilka grottor de olika rullarna hittades i och ger mycket bakgrundshistorik som jag inte har sett någon annanstans. Intressant är också anteckningar om skrivfel som gjordes av dem som en gång skrev i rullarna. Översättningen fungerar bra såsom korsreferens till de olika versionerna av den hebreiska bibeln som finns idag. 

Dead Sea Scrolls Bible (2002) är uppfriskande komplett och tydlig att läsa. Dessutom förklaras metodiken för användning och läsning utav fotnoter och andra verktyg för att gräva djupare in i den fulla betydelsen av texten, platser, korsreferenser och definitioner i detalj och kompletterar textflödet. Denna bok har en bra analys av de olika avläsningarna från den masoretiska texten som de flesta översättningarna bygger på och är mycket grundlig. Det skulle dock vara mer användbart för personligt bibelstudium att ha en bok som infogar mellanliggande avsnitt som saknas i rullfragmenten. Då kan du läsa ett avsnitt genom helt, samtidigt som du har kunskap om textvarianterna.

Man behöver ha litet läsvana och erfarenhet av liknande översättningar av biblar för att till fullo kunna uppskatta den.

Arkeologin och biblisk historia: Om Tel Dan-stelen

I detta blogginlägg diskuterar jag kring ett intressant arkeologiskt fynd som gjordes under 1993-1994 i staden Tel Dan som ligger i norra Israel nära gränsen till Libanon.

Tel Dan-stelen : Arkeologiskt fynd i vår tid

Staden kallas i Gamla Testamentet för bara Dan och var den nordligaste staden i kungariket Israel. Här återfanns 1993-1994 en inskription på ett stenblock, en s.k stele vars gammal-arameiska text nämner två intressanta ord - Huset David. Detta är första gången utanför de bibliska skrifterna som orden 'Huset David' nämns. Så fyndet är att betrakta såsom mycket viktigt för den historisk-kritiska forskningen kring berättelserna i Bibeln. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är fyndet kanske ännu viktigare. Texten på stelen bekräftar ju även att det judiska folket, Israels folk bodde i området under den uppskattade dateringen av stelen, ca. 700-850 f.Kr. Inskriptionen är dessutom från den tid då människan ännu saknade 'papper', eller papyrus. Hur bevarades texter med berättelser innan vi fick papyrus? Ja, de kunde exempelvis dyka upp på framgångsrika kungars monument i sten. I Egypten finns en hel del mytologi och regentlängder noggrant karvade på obelisker, på gravkammares väggar och i vissa fall på föremål av olika slag. I området kring staden Tel Dan har tusenåriga keramikskärvor återfunnits. Flera arkeologiska fynd kan dateras till ca 4500 f.Kr.
I Tel Dan har även en stadsport från bronsåldern återupptäckts. Den är gjord av lertegel och är från 1750 f.Kr. Denna stadsport kallas även för Abrahams port och anspelar på bibelversen i Första Moseboken 14:14: "När Abram hörde att hans brorson var tillfångatagen mönstrade han sina vapenföra män, de slavar som var födda hos honom, 318 man, och förföljde kungarna ända till Dan." Observera namnet Abram, som Gud senare ändrade till Abraham efter att han konverterat till judendomen. Brorsonen som skulle befrias var Lot. Idag är Abrahams port en populär turistattraktion då man rekonstruerat den under 2000-talet.

Beskrivning av stelen


Stelen som består av naturämnet basalt är delvis trasig, men det går ändå att utläsa större delen av sammanhanget. Texten handlar om ett krig mot araméerna i området. När den återfanns bestod den av tre separata delar, nu kallade fragment A, B1 och B2. Orden och hela texten i fråga är förstås ovokaliserad och skriven på en arameisk variant, hebr. בית דוד [bjt dwd] och förekommer tillsammans med en regentlängd över kungar i Damaskus. Ovanför raden med Huset David finns även orden [mlk Jisr'l], transkriberad melech Israel, som betyder kung [av] Israel. Det som förvånat forskarna något är att de båda orden är ihopskrivna utan någon särskiljande markör. De flesta är dock överens om att där står Huset David. Stelen dateras till ca. 750 f.Kr. Författaren och forskaren Niels P Lemke skriver i The Israelites in History and Tradition (1998) följande om fyndet:

“ No other inscription from Palestine, or from Transjordan in the Iron Age, has so far provided any specific reference to Israel... The name of Israel was found in only a very limited number of inscriptions, one from Egypt, another separated by at least 250 years from the first, in Transjordan. A third reference is found in the stele from Tel Dan - if it is genuine, a question not yet settled. The Assyrian and Mesopotamian sources only once mentioned a king of Israel, Ahab, in a spurious rendering of the name.”

Det var den israeliske arkeologen Avraham Biran (1909-2008) som hittade stelen och han ledde också utgrävningarna i området. Professor Amnon ben-Tor vid arkeologiska institutionen vid Hebrew University har i The Bible Unearthed (2001) sammanfattat fyndet med dessa ord:

"In this inscription, which dates to around 800 BCE, Biran believe that a king from the House of David is mentioned as being struck down in the battle with the Arameans. This is the only extra-Biblical source ever found to date that mentions the existence of the Davidic dynasty and it indeed is an extra-Biblical source that confirms the existence of David as a real historical figure. During the last few years a number of English and Scandinavian researchers have published works suggesting that the kingdoms (and figures) of David and Solomon are literary inventions rather than historical facts."

Källor

• Lemche, Niels Peter (1998). The Israelites in History and Tradition. Westminster John Knox Press.
• Svenska och engelska wikipedia.