Arkeologiskt fynd 2019 - Lerskärva med namnet Jerubba'al inskrivet i bläck

Under 2019 återfanns vid Khirbet al- Rai i närheten av Tel-Lakhish vid de judeiska bergen namnet på en biblisk domare som förekommer i Gamla testamentet. Namnet Jerubba'al finns återgivet på en lerskärva och blev återfunnen i en gammal kornsilo på en tidigare känd arkeologisk utgrävningsplats som härstammar från järnåldern. Inskriptionen har gjorts med bläck och är skriven med det proto-kanaaneiska alfabetet. Skärvan med inskriften dateras till 1100-1200 före vår egen tideräkning. Under denna tidsperiod var domarna verksamma i området Juda. Namnet förekommer i Gamla testamentet, men först nu får man även bekräftelse på namnet Jerubba'als existens utanför de religiösa texterna.  Jerubba'al innehåller även namnet på den gamle stormguden Ba'al. Den som önskar fördjupa sig ytterligare kring detta arkeologiska fynd uppmanas läsa artikeln nedan där man får reda på mera om fyndet, utgrävningsplatsen och forskarnas slutsatser. 

Domareboken 6:32 (Bibel 2000)

”Den dagen fick Gideon namnet Jerubbaal, ty man sade: »Må Baal försvara sig mot den som river hans altare.«

Bild: Gideons kallelse (i träsnitt, von Karolsfeld 1860).

Källa

Rollston, C., et al., 2021. The Jerubba‘al Inscription from Khirbet al-Ra‘i:A Proto-Canaanite (Early Alphabetic) Inscription. Jerusalem Journal of Archaeology , 2 , pp. 1-15. 

Arkeologiskt fynd 2021 - Farao Apries stele återfunnen i Egypten

 En stele som bär namnet efter den egyptiska faraon Apries har återfunnits i Ismailia, Egypten. Fyndet upptäcktes i år utanför nordöstra Kairo av en bonde i färd med att bruka sin åkermark. Bonden förstod omgående fyndets historiska värde och kontaktade "Egyptian Tourism and Antiquities police" som förde med sig den två meter höga stelen till stadsmuséet i Ismailia. Den undersöks nu av egyptologer på plats.

Stelen är väldigt typisk för sin egen samtid då den troligen har rests som ett minnesmärke över en krigskampanj utförd av farao Apries. På stelen förekommer namnet Apries, inristad i en så kallad kartouch följt av femton rader med hieroglyfisk text. En fullständig översättning är ännu ej klar.

Apries är även känd under namnet Wahibre Haaibre och han var en egyptisk farao från den 26 dynastin. Han regerade Egypten ca. 589-570 före vår tideräkning. Han ärvde tronen från sin far. Den antika grekiska historikern Herodotus beskrev en kupp mot Apries där en general som  id namn Amasis förklarades farao och Apries gjorde ett misslyckat försök att återfå makten.

Enligt nyhetsrapporteringen uppfördes stelen sannolikt av Apries under en av hans kampanjer i Levanten. Det är dock ännu inte känt i vilken militär kampanj den spelar in. Under sin regeringstid genomförde Apries flera militära expeditioner i Levanten, inklusive en kampanj mot de feniciska städerna Tyrus och Sidon, liksom hans berömda kampanj mot babylonierna under deras belägring av Jerusalem.

Han förekommer i Jeremia 44:30 under namnet Hophra och kommer till Jerusalems undsättning i samband med den babyloniska belägringen som också finns omnämnd i Jeremia 37:5.

Jeremia 44:30 (enligt den Svenska Folkbibelns översättning, 2015)

Så säger Herren: Se, jag ska utlämna farao Hofra, Egyptens kung, till hans fiender och till dem som vill ta hans liv, liksom jag har utlämnat Juda kung Sidkia till Babels kung Nebukadressar, som var hans fiende och ville ta hans liv.”

Jeremia 37:5 (enligt den Svenska Folkbibelns översättning, 2015)

Faraos här hade dragit ut från Egypten, och när kaldeerna som belägrade Jerusalem fick höra ryktet om dem drog de sig tillbaka från Jerusalem.

Faraon Apries lät även uppföra en obelix vid staden Sais, men under 200 talet lät den romerske kejsaren Diocletianus (ca. 243-316) föra bort obelixen till Rom där den placerades i gudinnorna Isis och Seraphis tempel. Än idag kan obelixen beskådas i Rom, den eviga staden.

Källor

https://www.smithsonianmag.com/smart-news/farmer-stumbles-2600-year-old-egyptian-carving-180978045/

Svenska Folkbibeln 2015

"Apries stele", Egyptian Antiquities Ministry, Fair use here i.e non commercial blog.

wikipedia.commons

Arkeologin och biblisk historia: Om Tel Dan-stelen

I detta blogginlägg diskuterar jag kring ett intressant arkeologiskt fynd som gjordes under 1993-1994 i staden Tel Dan som ligger i norra Israel nära gränsen till Libanon.

Tel Dan-stelen : Arkeologiskt fynd i vår tid

Staden kallas i Gamla Testamentet för bara Dan och var den nordligaste staden i kungariket Israel. Här återfanns 1993-1994 en inskription på ett stenblock, en s.k stele vars gammal-arameiska text nämner två intressanta ord - Huset David. Detta är första gången utanför de bibliska skrifterna som orden 'Huset David' nämns. Så fyndet är att betrakta såsom mycket viktigt för den historisk-kritiska forskningen kring berättelserna i Bibeln. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är fyndet kanske ännu viktigare. Texten på stelen bekräftar ju även att det judiska folket, Israels folk bodde i området under den uppskattade dateringen av stelen, ca. 700-850 f.Kr. Inskriptionen är dessutom från den tid då människan ännu saknade 'papper', eller papyrus. Hur bevarades texter med berättelser innan vi fick papyrus? Ja, de kunde exempelvis dyka upp på framgångsrika kungars monument i sten. I Egypten finns en hel del mytologi och regentlängder noggrant karvade på obelisker, på gravkammares väggar och i vissa fall på föremål av olika slag. I området kring staden Tel Dan har tusenåriga keramikskärvor återfunnits. Flera arkeologiska fynd kan dateras till ca 4500 f.Kr.
I Tel Dan har även en stadsport från bronsåldern återupptäckts. Den är gjord av lertegel och är från 1750 f.Kr. Denna stadsport kallas även för Abrahams port och anspelar på bibelversen i Första Moseboken 14:14: "När Abram hörde att hans brorson var tillfångatagen mönstrade han sina vapenföra män, de slavar som var födda hos honom, 318 man, och förföljde kungarna ända till Dan." Observera namnet Abram, som Gud senare ändrade till Abraham efter att han konverterat till judendomen. Brorsonen som skulle befrias var Lot. Idag är Abrahams port en populär turistattraktion då man rekonstruerat den under 2000-talet.

Beskrivning av stelen


Stelen som består av naturämnet basalt är delvis trasig, men det går ändå att utläsa större delen av sammanhanget. Texten handlar om ett krig mot araméerna i området. När den återfanns bestod den av tre separata delar, nu kallade fragment A, B1 och B2. Orden och hela texten i fråga är förstås ovokaliserad och skriven på en arameisk variant, hebr. בית דוד [bjt dwd] och förekommer tillsammans med en regentlängd över kungar i Damaskus. Ovanför raden med Huset David finns även orden [mlk Jisr'l], transkriberad melech Israel, som betyder kung [av] Israel. Det som förvånat forskarna något är att de båda orden är ihopskrivna utan någon särskiljande markör. De flesta är dock överens om att där står Huset David. Stelen dateras till ca. 750 f.Kr. Författaren och forskaren Niels P Lemke skriver i The Israelites in History and Tradition (1998) följande om fyndet:

“ No other inscription from Palestine, or from Transjordan in the Iron Age, has so far provided any specific reference to Israel... The name of Israel was found in only a very limited number of inscriptions, one from Egypt, another separated by at least 250 years from the first, in Transjordan. A third reference is found in the stele from Tel Dan - if it is genuine, a question not yet settled. The Assyrian and Mesopotamian sources only once mentioned a king of Israel, Ahab, in a spurious rendering of the name.”

Det var den israeliske arkeologen Avraham Biran (1909-2008) som hittade stelen och han ledde också utgrävningarna i området. Professor Amnon ben-Tor vid arkeologiska institutionen vid Hebrew University har i The Bible Unearthed (2001) sammanfattat fyndet med dessa ord:

"In this inscription, which dates to around 800 BCE, Biran believe that a king from the House of David is mentioned as being struck down in the battle with the Arameans. This is the only extra-Biblical source ever found to date that mentions the existence of the Davidic dynasty and it indeed is an extra-Biblical source that confirms the existence of David as a real historical figure. During the last few years a number of English and Scandinavian researchers have published works suggesting that the kingdoms (and figures) of David and Solomon are literary inventions rather than historical facts."

Källor

• Lemche, Niels Peter (1998). The Israelites in History and Tradition. Westminster John Knox Press.
• Svenska och engelska wikipedia.