August Strindbergs samlade verk (Nationalupplagan) och brev är nu tillgängliga för allmänheten

Intressant är att samtliga verk skrivna av August Strindberg (Nationalupplagan) numera ligger ute på nätet, digitaliserade av Litteraturbanken, via deras hemsida. Jag har flera gånger på bloggen tipsat läsaren om just Litteraturbankens bokskatter. Dessutom gratis! Dessa är till stor glädje för den som vill ha tillgång till klassikerna. Förutom Strindbergs alla verk finns även hans brev numera digitaliserade. Nationalupplagan har arbetat utifrån textkritiska perspektiv när man har gått igenom manuskripten och bygger på nytt forskningsarbete, meddelar Litteraturbanken själva i sin inledande beskrivning till båda utgåvorna.

Nationalupplagan avser Strindbergs "skådespel, romaner, noveller, dikter, essäer, uppsatser och tidningsartiklar". Du finner dem här. Om du istället är intresserad av hans brev skrivna mellan 1858-1912 så återfinner du breven här.

Vad kan jag själv rekommendera ur samlingarna? Jag väljer Ockulta dagboken, vars originalmanuskript (faksimil) har digitaliserats. Spännande! Den visar Strindbergs anteckningar från Paris (1896-1908) när han hade sin stora skaparkris i samband med skilsmässan från Harriet Bosse.

Källor

Litteraturbanken.se

Stockholms Universitet rapporterar om nyutgivningen här.

"Solnedgång på havet" - En dikt av August Strindberg

August Strindberg har jag redan uppmärksammat en gång tidigare på bloggen. Då skrev jag litet om hans dikt "Segling" som troligen handlar om honom själv och Siri von Essen. "Solnedgång på havet" ingår i samlingen Dikter på vers och prosa från 1883. I dikten ligger Strindberg och röker. Han skriver att han inte tänker på något men verkar ändå fundera över havet vars färg han jämför med den berömda spritdrycken absinth. Absinth var en vanligt förekommande favoritdrog bland konstnärer i slutet av 1800-talet och det har väl skrivits hundratals dikter och andra alster över rusdryckens speciella egenskaper. Vi får nästan utgå ifrån att dikten "Solnedgång på havet" härstammar från Strindbergs vilda tid i Paris. Vi vet ju han blev förbannad på Sverige där han gjorde sig ovän med många och for sin kos en tid innan han valde att återvända. Kanske är det Infernokrisen. Här finns lite kemiska referenser och vi vet ju att Strindberg försökte sig på att framställa guld med hjälp av pseudovetenskapliga, alkemiska experiment inne på hyrrummet. Landet Sverige får sig en känga i diktens avslutande rader där bengaliska eldar lyser över eländet. På det hela en mycket introspektiv och biografisk dikt.

Solnedgång på havet

Jag ligger på kabelgattet
rökande "Fem blå bröder"
och tänker på intet.

Havet är grönt,
så dunkelt absintgrönt;
det är bittert som klormagnesium
och saltare än klornatrium;
det är kyskt som jodkalium;
och glömska, glömska
av stora synder och stora sorger
det ger endast havet,
och absint!

O du gröna absinthav,
o du stilla absintglömska,
döva mina sinnen
och låt mig somna i ro,
som förr jag somnade
över en artikel i
Revue des deux Mondes!

Sverige ligger som en rök,
som röken av en maduro-havanna,
och solen sitter däröver
som en halvsläckt cigarr,
men runt kring horisonten
stå brotten så röda
som bengaliska eldar
och lysa på eländet.

Källor

projectruneberg

wikipedia.org

Boktips -"Eftertankar om Strindberg" (1980)

I ett tidigare inlägg på bloggen recencerade jag Olof Lagercrantzs Strindsbergsbiografi som gått i nytryck ett flertal gånger genom åren. Jag tipsar även om hans bok Eftertankar om Strindberg (1980). Det är en hyfsad liten skrift på 128 sidor och innehåller Lagercrantz egna reflexioner kring Strindberg och även om arbetet med biografin. Boken är uppbyggd av ett tjugotal mindre essäer. Bland annat försöker han besvara frågan huruvida Strindberg var en ensam människa. Lagercrantz konstaterar vidare att vi vet mycket om Strindbergs själsliv, men kanske mindre om hans fysik och utseende. Om du inte vill läsa den i bokform, så finns Eftertankar om Strindberg publicerad som faksimil av Litteraturbanken.se. Besök gärna deras hemsida. 

Recension: "August Strindberg" av Olof Lagercrantz

I tidigare inlägg på bloggen har jag recenserat några litterära biografier skrivna av litteraturkritikern Olof Lagercrantz (1911-2002). Tilläggas bör att Lagercrantz hade avlagt akademisk examen inom ämnet litteraturvetenskap och blev fil.dr 1951 med avhandlingen om Agnes von Krusenstjerna; som han även var släkt med. Han var även chefredaktör på tidningen DN mellan 1950-1975.
När Lagercrantz gav ut boken "August Strindberg" 1979, fick den ändå blandad kritik. Några röster gjorde gällande att Lagercrantz bok inte tillförde så mycket nytt och att han använt sig för mycket av redan kända fakta om Strindbergs liv. Sven Deblanc, Sven Stolpe och Ingvar Holm var några kända litteraturvetare med invändningar. Det finns ingen djupodlande psykologisk försök till tolkning av Strindbergs personlighet och frågan om han eventuellt kan ha haft någon form av psykisk sjukdom förnekar Lagercrantz. Biografin sägs inte heller bidra med någon större förståelse av den så kallade Inferno-krisen som getts stort utrymme i biografi- och litteraturforskningen om Strindberg.¹
Den har också översatts till ett flertal språk och utkom i Kina med 40,000 exemplar. I Sverige har biografin tryckts ett flertal gånger så det märks att Lagercrantz ändå nått en bredare, folklig publik med sina böcker. Jag recenserar här en pocketutgåva från 1990 då utgiven av bokförlaget Whalström & Widstrand. Den har kvar samma förord sedan 1979. Biografin har ett klassiskt upplägg med Barndomen som första inledande kapitel och Döden som det avslutande artonde kapitlet. Lagercrantz har ett enkelt språkbruk och biografin är återberättande i sin framställning. Den är tidvis "pratig" men innehåller förstås Lagercrantz egna uppfattningar och tolkningar av Strindbergs litteratur. Jag har inte sett att boken numera finns till försäljning i de stora nätbokhandlarna och det är kanske lika bra?

---

1. 
   Forskning kring Strindbergs Inferno-period 1894-1896 har gjorts av Gunnar Brandell i Strindbergs infernokris. Stockholm 1950, Bonniers. ↩
   

"Segling" - En dikt av August Strindberg

Inte enbart i litteraturen utan även i August Strindbergs (1849-1912) dikter dyker olika Stockholmsbilder upp mellan raderna. Så även i denna dikt "Segling" som ingår i debutsamlingen Dikter på vers och prosa från 1883. Flera av dikterna bär på det biografiska temat och så även denna. Vi befinner oss delvis ute i Stockholms skärgård och på Drottninggatan. Då är det fråga om en speciell junidag och det är Strindbergs första möte med Siri von Essen (1850-1912) som skildras. Dikten är mycket av en retrospektiv ögonblicksbild, ett flyktigt ögonblick som rymmer både längtan och förälskelse. Äktenskapet med Siri blev stormigt, men här har de ändå några år kvar tillsammans att älska, gräla, leva. Uppbrottet och skilsmässan blev svår och sårig särskilt då Strindberg valde att skriva ner von Essen ordentligt i novellsamlingarna Giftas I och Giftas II där han utmålade henne som lesbisk. De skilde sig 1891.

Segling

Håll hårt på fockeskotet,
ty vinden emot oss går,
jag ser på din fladdrande slöja
och på ditt ystra hår!

Din fladdrande blåa slöja
emellan master och tåg
jag ser som en flik av himlen
och som en blånande våg.

Det är för tio år sen
jag såg den aldra först,
fast striderna varit stora
är kärleken ändock störst!

Det var på Drottninggatan
en brinnande junidag
på trånga trottoaren
vi möttes du och jag.

Och så försvann du i strömmen
förbi butikernas glas
och ljudet av lilla kängan
dog bort med släpets fras.

På hattar och parasoller
din blåa slöja flöt.
Så sjönk den i mänskofloden
som över den sakta sig slöt.

Men jag, jag letade upp den;
som standert sen på topp
när jag gick ut i stormen
jag alltid hissat den opp.