Jag skrev tidigare här på bloggen om Agneta Horn och fortsätter göra nerslag i svensk 1600-talshistoria. Idag är det den 6 november och allmän flaggdag i Sverige och Finland till minnet av kung Gustav II Adolf. Han stupade ju denna dag vid slaget vid Lützen i Tyskland år 1632. Det ska ha varit en dimmig dag och konungen hade ju även anförskaffat sig en ny häst vid namn Streif som han kanske var lite styrovan med. Ur bokhyllorna har jag tagit fram Bo Erikssons fina arbete om slaget vid Lützen. Titeln "Lützen 1632 - Ett ödesdigert beslut" utgavs 2006 av bokförlaget Norstedts. Men boken handlar inte enbart om just denna ödesdag. Eriksson ger en inledande bakgrund till själva Vägen till Lützen som är mycket omfattande och tar upp stormaktstidens utrikespolitik, dess krig och hur krigen påverkade samhällets ekonomi och kultur på hemmaplan. Den militärhistoriska biten kring Lützen ger en överblicksbild av vad som hände därute på slagfältet nära staden Leipzig. Den svarar även på frågan vem som egentligen vann slaget. Den sista delen av boken, Vägen bort är en mycket kortfattad beskrivning av vad som hände efter slaget.
När jag bodde i Stockholm brukade jag besöka Livrustkammaren på denna dagen. Det går också att fira dagen med Gustav II Adolf bakelse. En tradition som funnits sedan 1850-talet och som ska ha uppfunnits i Göteborg i samband med invigningen av Gustav II Adolfstatyn på torget. Det finns dock ingen standardmall för hur bakelsen ska se ut och det finns många varianter. I avisen "Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning" kunde man 1854 läsa följande om bakverkstraditionen nära juletiden:
"Man finner här artiklar, vilka kunna kallas verkliga små konstverk i sitt slag, som t.ex. små avbildningar av Gustav Adolfsstatyen, medaljonger innehållande kopior av kända genremålningar, utförda i choklad och socker etc."
