onsdag 26 juli 2017

Recension: "When God spoke English - The making of the King James Bible"

I DENNA bokrecension tänkte jag reflektera litet kring brittisk litteratur- och kulturhistoria. Boken When God spoke English - The making of the King James Bible (2011) är skriven av Adam Nicolson (yes, barnbarn till Harold N. & Vita Sackville-West) och blev tryckt lagom till 400-års jubiléet av slutarbetet med den engelska bibelöversättningen som engagerade ett femtiotal brittiska teologer från Oxford, Cambridge och London mellan 1604-1611. Man måste kanske inte vara britt för att förstå just denna utgåvas betydelse för anglikanska kyrkans utveckling, men också i kulturhistorisk bemärkelse är King James Bible unik inte minst ur ett språkhistoriskt sammanhang. Men en bibeltext kan lätt framstå som anonymiserad. Bakom det mäktiga översättningsarbetet fanns många framstående teologer och framförallt individer och det är deras namn, röster och personhistoria som Adam Nicolson delvis synliggör i denna bok. 

Förlag: Harper Press
Tidigare tryckt som: "God's Secretaries: The Making of the King James Bible", 2003

Sidantal:  281 [inklusive appendix; index]

Priser/utmärkelser: W.H. Heinemann Award, 2004

Ännu idag används King James Bible flitigt bland engelsktalande, främst konservativa kristna och översättningen har sedan länge förlorat sin copyright utom i England där det fortfarande existerar restriktioner ifråga om publicering och äganderätt.  Jag uppmärksammade under förra året Shakespearejubileet och skrev då att få omständigheter har haft så stort inflytande på det engelska språkets utveckling som William Shakespeare och King James Bible.

King James Bible är förstås även en bit viktig kyrkohistoria och 2017 som också markerar Lutherjubileet i den protestantiska världen sätter gärna Bibeln och översättningar av Bibeln i centrum. Att varje kristen skulle ha möjlighet till att själv läsa Bibeln var den reformatoriska rörelsens främsta kännetecken och en stötesten för den katolska världen som inte tillät bibelöversättningar eller att någon annan utom prästen skulle få läsa Bibeln och dessutom bara på latin. Dessutom var protestanterna utsatta för en förföljelse utan dess like innan Henry VIII gjorde den engelska kyrkan till statskyrka med  sig själv som överhuvud. Protestanter brändes ihjäl på bål och föräldrar som lärt barnen be Fader Vår på engelska istället för latin dömdes till döden under häxliknande processer. Allt urartade tillslut och förföljelser pågick intensivt på båda sidor. 

Författaren Adam Nicolson bidrog även i den BBC producerade TV-dokumentären med sina kunskaper. Kontexten och de historiska sammanhangen bakom King James Bible tillblivelse ligger dock djupare än vad som kan komma till uttryck genom en enda bok som denna. En rad historiska omständigheter finns att ta djupare hänsyn till. Bibelöversättningen tillkom i en tidsanda starkt präglad av social oro och politisk konflikt. Det Jacobitiska England med sin starkt utpräglade puritanism (och vars kyrkoanknutna föredrog Geneva-Bibeln (1560) framför en nyöversättning); stod många gånger i skarp kontrast till den protestantiska statskyrka kung James I ville återskapa och vara överhuvud för. Boken fokuserar desto mer på dessa politiska omständigheter som ledde fram till King James Version än de teologiska dispyterna i samtiden. Som läsare har man även stor nytta av den appendix i boken som även genom en kronologi presenterar bibelkommissionens arbete år för år i parallell med samtida historiska händelser mellan 1604-1611.

Vad innehåller King James Bible?



King James Bible, även känd som King James Version är en fullständig översättning av Bibelns alla böcker från det gamla (GT)- och nya testamentet (NT). Den tog sju år att färdigställa hela Bibeln och den skulle vara för allmänheten, dvs läsas i kyrkorna. Översättningarna ur GT bygger på den masoretiska texten, med spår från LXX/Septauginta och den latinska Vulgatan. NT:s böcker är översatta från Textus Receptus, med inslag från den latinska Vulgatan och de apokryfiska böckerna härrör från den grekiska Septauginta och latinska Vulgatan. Vidare konsulterade översättarna tidigare engelska översättningar och Geneva Bibeln från 1560. Nedan titelbladet för den första tryckningen, 1611. 



Den mångsidiga bibelkommissionen



JAMES I (1566-1625) hade inte någon lätt uppgift framför sig när han beslutade sig för att en ny översättning av Bibeln till engelska var nödvändig. Men han var inte enfaldig, istället för att bara bruka en översättare, som dessutom med stor sannolikhet inte skulle hinna med ett sådant mastodontarbete under en hel livstid tillsatte James I en "bibelkommission" bestående av ett femtiotal män. Och det var många viljor i landet som skulle tillfredsställas genom nyöversättningen - puritaner, kalvinister och inte minst James I måste blidkas. James I var inte någon religiös fundamentalist, men han var noga med den världsliga ordningen och i den ordningen var det han och ingen annan som med Guds hjälp var satt att regera landet. Kyrkans överhuvud var inte längre påven utan konungen. Dessutom fortsatte den kulturella blomstringen som tog fart under Elizabeth I:s regeringstid. Men vilka var männen bakom översättningen? Allesammans var förstås teologer, språkvetare, universitetsanknutna och många präster. Kommissionen delade in dem i olika lag där varje lag utförde ett visst antal översättningar. 

Den första laguppställningen från Westminister översatte de fem Moseböckerna, Josua, Domarboken, Ruts bok, 1-2 Samuelsböckerna; samt 1-2 Konungaböckerna. Den första laguppställningen från Cambridge översatte 1-2 Krönikeböckerna, Esras bok, Nehemja, Esters bok, Jobs bok, Psaltaren, Ordsspråksboken, Predikaren och Höga Visan. Den första laguppställningen från Oxford översatte Jesaja, Jeremia, Klagovisorna, Hesekiel, Daniel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jonas bok, Mikah, Nahum, Habackkuk, Sefanja, Haggaj; samt Malaki. Den andra laguppställningen från Cambridge översatte enbart apokryferna. Den andra laguppställningen från Oxford översatte de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och Uppenbarelseboken. Den andra laguppställningen från Westminister översatte enbart breven, de så kallade epistlarna i NT. 

Första tryckningen, 1611



Men det gick inte så bra när nyöversättningen gick ut i tryck 1611. Tryckfelsnisse var framme och ställde till det rejält. För en människa på 1600-talet som många gånger såg annat framför rationella, mänskliga felsteg bakom ett feltryck i en så viktig bok som Bibeln skyllde naturligtvis på Djävulens inblandning. Mitt i Moseboken kunde de kristna nämligen utläsa "Thou shalt commit adultry". Sättaren hade helt enkelt glömt bort att placera in ordet "not" mellan "shalt" och "commit". 



 

söndag 2 juli 2017

"Känn dig själv" - En prosadikt av Franz Kafka

I detta inlägg tolkar jag prosadikten "Erkenne Dich selbst" av Franz Kafka (1883-1924) en författare som jag tidigare uppmärksammat här på bloggen. Kafka är mest känd som författare av romaner och noveller, men han skrev även en del prosapoesi. I denna prosadikt finns även en hänvisning till Första Moseboken och berättelsen om ormen i Edens lustgård. Själva titeln går även att finna i antikens idétradition. Orden "känn dig själv", γνῶθι σεαυτόν fanns inskriberat på Apollons tempel i Delfi. Det är en intressant uppmaning och har genom århundradena mött otaliga besökare som kom för att höra sibyllans utsagor och hemliga svar. Prosadikten "Erkenne Dich selbst" återfinns i samlingen Die Acht Oktavhefte som innehåller Kafkas anteckningar från slutet av 1916 fram till nyåret 1918. Huvudtemat vilar på det existentiella hos varje enskild individ.





Känn dig själv betyder inte:

Utforska dig.


Utforska
"dig" är ormens ord


Det betyder:
Gör dig själv till herre över dina handlingar.


Nu är du där, men redan,
är du herre över dina handlingar.


Ordet betyder även: Ge dig till känna!
Förgör dig!


Även något ont
och endast om man böjer sig ned mycket djupt,
Kan även du höra ditt eget bästa, som lyder:
"För att göra dig till den du verkligen är."




Källor



wikipedia.org [olika inlägg]

tisdag 27 juni 2017

Med Kafka i Prag


]https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Kafka_portrait.jpg/170px-Kafka_portrait.jpg 

I detta inlägg fortsätter jag på temat Prag och den resa jag gjorde dit i mars 2009. Jag tänkte även ta upp en av stadens mest kända kulturpersonligheter, Franz Kafka (1883-1924). Jag gjorde främst två Kafkarelaterade besök på platser i Prag där han levt och verkat, men först besökte jag Kafka-muséet som ligger beläget Malá Strana området. 

Muséet ligger i Prags centrala delar. Jag minns att det var ett ganska litet, men välbesökt museum som hade mycket läsinformation på väggarna om Kafkas liv. Sedan besökte jag hans grav på Zizkov Hrbitov där också flera av hans närmaste släktingar vilar. Det var lätt att ta sig till den nya judiska begravningsplatsen via tunnelbanan och den ligger även inom Prags stadskärna. Franz Kafka ligger begraven tillsammans med sina föräldrar. En minnesskylt finns utplacerad över hans tre systrar som mördades i nazisternas koncentrationsläger. Det finns förstås mycket fler platser relaterade till Kafkas eget liv i Prag då han föddes i staden som då tillhörde kejsardömet Österrike-Ungern. Han hade vad vi idag kallar för dubbelt medborgarskap som både tjeck och österrikare. Familjen tillhörde medelklassen och båda föräldrarna kom från judiska familjer med en lång historisk bakgrund i staden. De var också tyskspråkiga. Han kom med tiden att få ett ambivalent förhållande till sin far och det har spekulerats mycket kring varför. Mellan 1889-1893 gick Kafka i Deutsche Knabenschule, en skola belägen nära området köttmarknaden (Masný trh) efter detta år följde studier vid Altstädter Deutsches Gymnasium, nära beläget hans födelseplats vid gamla stans torg.


Hans skoltid varade under åtta år och trots relativt bra betyg ansåg han sig inte ha lika fullgoda kunskaper i tjeckiska trots att han kunde tala och skriva tjeckiska påpekade han själv att han pratade språket med tysk accent. 1901 började han läsa juridik vid Deutsche Karl-Ferdinands-Universität och fick 1906 en doktorsgrad. Han kom sedan att arbeta vid ett italienskt försäkringsbolag. På det privata planet kan sägas att Kafka aldrig gifte sig, men han hade ett antal kärleksaffärer där Felice Bauer kom att vara den kanske mest betydelsefulla relationen. De träffades 1912 och det finns brev bevarade mellan dem. Detta hindrade dock inte Kafka från att ha andra relationer samtidigt. Hans personlighet beskrivs som litet tillbakadragen och han sägs även ha haft "torr humor". 1917 drabbades han av tbc och det blev också den sjukdomen som lade honom i en för tidig grav 1924. Han blev 40 år.

Om Kafkas litteratur



Franz Kafkas huvudverk utgörs av tre romaner, Processen, Slottet och Amerika; samt ett stort antal noveller. Till Kafkas "litteratur" räknas även brevväxlingen med fadern Hermann Kafka; Felice Bauer; Milena Jesenská och dagböckerna. Huvudsakliga teman som återkommer i böckerna brukar vara alienation, existentiell ångest, byråkrati, skuld samt inslag av absurditet. Först 1912 kom han på allvar igång med sitt skrivande.

Idag är det lätt att hitta spår av Kafka i Prag. Det finns gatunamn som relaterar till honom och förstås turismen som ständigt påminner om honom. I Kafkas böcker är det dock annorlunda. Där anonymiseras ofta protagonisternas namn och platserna de befinner sig på. I Kafkas dagböcker finns en ambivalens uttryckt i förhållande till staden även om Kafka många gånger uttryckte beundran för t ex stadskärnan och arkitekturen.  För många tjecker blev Kafka efter kommunismens fall och sammetsrevolutionen 1989 en ny författare att upptäcka. Det finns historiska förklaringar till varför det blev så. Efter 1939 inföll även en nationalisering i kommunismens anda där det tyska kulturarvet i Tjeckien, både judiskt och kristet, raderades ut enbart till förmån för den tjeckiska kulturen och språket. Dessutom tyckte kommunisterna illa om Franz Kafkas böcker. Läser du Processen och Slottet kanske du själv kan räkna ut varför.

På gatan Parizska 30 ligger numera en stor hotellkedja men på Kafkas tid fanns här en byggnad där författaren bodde 1908-1922. Själva huset förstördes 1945 och det var i det huset som novellen Die Verwandlung  ("Förvandlingen") skrevs 1915. Man blir lätt nyfiken på hur själva huset kan ha sett ut då hela novellen utspelar sig i en lägenhet. Novellen börjar ju som bekant med meningen: "När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt." I slottsområdet Zlatá ulička bodde en av Kafkas systrar (hus nr. 22) och där bodde även Kafka mellan 1916-1917. 

Källor


wikipedia.org [olika inlägg]





fredag 16 juni 2017

Poddar och poddtips!

Hejsan! Nu när det är sommar ute är det inte alltid så lätt att släpa med sig böcker hursomhelst. Därför tänkte jag i detta inlägg passa på att tipsa Er om olika poddar man kan lyssna på ute i naturen. Det finns faktiskt ett väldigt brett sortiment av svenska poddar eller podcasts värda att lyssna på. Mitt fokus är svenska poddar som kanske inte uppnår samma lyssnarnivåer som exempelvis P1, P3 och P4 dokumentär, Värvet m.fl. Nu skriver jag ner namnen på dem jag själv lyssnar på. Jag har inte heller någon särskilt ordning och betygsätter aldrig med siffror. Kanske kan du även upptäcka något nytt? Den riktigt kräsne kan bilda sig en egen uppfattning genom att besöka Svenska Podcastpriset för att få sig ett hum om vad som går hem. Svenska Podcastpriset utser genom röstning inom olika kategorier årets podcasts, men du kan även lära dig mera om folks poddvanor.

Bibliotekspodden Solen - För alla litteraturälskare! Detta är en podd som fördjupar sig i olika författare och genrer. Görs av bibliotekarier vid Stockholms Stadsbibliotek.

Creepypodden - En podcast som kanske riktar sig till lite yngre lyssnare? Creepypastas blandad med urban legends och folklore.

Död mans podd - Följer samma spår som Creepypodden med läsning av olika berättelser på det parapsykologiska temat.

En mörk historia - Ytterligare en bra och välgjord podd som tar upp kända kriminalfall. Rekommenderar gärna avsnitten om Jim Jones & The Peoples Temple som handlar om det stora sektsjälvmordet i Guyana, 1978.

Mordpodden - Brrr. För folk som gillar att lyssna på gamla svenska kriminalfall. Tjejerna som gör podden är pålästa och det märks att de gjort en grundlig research inför varje mordfall de presenterar. Lite trist att podden blivit kommersiell och jag vill slippa de långa inledande reklamavsnitten [lyssnar via Acast-appen].

Rättegångspodden - Denna podd har haft uppehåll ett bra tag, men den tar upp en rad kända svenska rättegångar. En väldigt välgjord podcasts som borde intressera den breda allmänheten och folk som tycker krimfall och juridik är intressant.

Narrativet - Görs av samma person som gjort de många avsnitten till Rättegångspodden.

Seriemördarpodden - Ja, titeln säger väl det mesta? Seriemördarpodden tar upp hiskeliga kända som okända seriemördare. Podden har sin egen lilla stil och ibland blir det lite improviseringar med svengelska inslag :) Rekommenderar avsnitten om Belle Gunness och Erzebet Bathory.

söndag 11 juni 2017

Recension: "Ekelöf, Proust och Conrad - Tre valfränder"

I detta inlägg recenserar jag Ekelöf, Proust och Conrad -Tre valfränder av Olof Lagercrantz. Boken är utgiven av förlaget Wahlström & Widstrand. Jag har läst den som e-bok och den elektroniska utgåvan omfattar 603 sidor. Denna e-bok går även att införskaffa via iBooks för den som äger en iPad eller iPhone. Utgåvan är en sammanslagning av tre titlar skrivna av litteraturkritikern Olof Lagercrantz (1911-2002). De tre fristående biografierna är följande:


  • Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma - Gunnar Ekelöf betraktad av Olof Lagercrantz.

  • Att läsa Proust

  • Färd med mörkrets hjärta - En bok om Joseph Conrads roman


Förmodligen tillhör dessa titlar de mest kända biografierna som skrivits av Olof Lagercrantz. Jag recenserade hans biografi om Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) i ett tidigare inlägg här på bloggen. En sak man bör veta när man tar sig an böcker av Olof Lagercrantz är att han gör stort nummer av sina kontakter med det svenska trettio- och fyrtiotalets kulturelit. Han var bekant med flera av dem som han senare i livet valde att skriva biografier om. Däribland Agnes von Krusenstjerna och Gunnar Ekelöf (1907-1968). Jag tycker ändå om att läsa Lagercrantz då han är kunnig och insatt, men kan samtidigt uppleva det som tröttsamt när bekantskaper åberopas i texten utan närmare reflexion varför det är av vikt att nämna just detta, I boken om Ekelöf hänvisar han ofta till sina egna dagboksanteckningar:


Jag stannade ej länge då jag hade arbete, men han satt kvar i gungstolen och såg ut som tänkte han sitta där och supa hela sommaren.


En lite roligare minnesbild är från en middag på Karlavägen i Stockholm där värdparet David Sprengel tillsammans med Agnes von Krusenstjerna bjudit in den finlandssvenska författaren Hagar Olsson. Mer känd som Edith Södergrans "syster" i flera dikter. Lagercrantz var ditbjuden som medlare mellan de två nervösa damerna. Mitt i den galanta thé-bjudningen ringer det på dörren och in kommer Gunnar Ekelöf, arg och upprörd. Han vill ha tillbaka ett par förstaupplagor av Edith Södergrans lyrikdebut som han lånat ut till Sprengel. Vad som därefter händer får ni själva ta reda på. Lagercrantz var litteraturkritiker och dessutom disputerad litteraturvetare. Lite bättre distans till sina forskningsobjekt ges i hans analyser av Marcel Prousts (1871-1922) stora romansvit På spaning efter den tid som flytt, samt Joseph Conrads (1857-1924) främsta verk Mörkrets hjärta, mer känd som Heart of Darkness och utgiven första gången 1899. Framställningen och analysen av På spaning efter den tid som flytt har jag personligen fina läsminnen av som gymnasist. Jag rekommenderar Lagercrantz Proustbok som en fin presentation av romanen för svenska läsare. Han går igenom romansvitens huvudteman och väljer att fördjupa sig i olika karaktärer. Den är bra att ha tillgänglig och återkomma till för alla som vill ta del av det stora romanäventyret. Joseph Conrad presenteras i titeln Färd med mörkrets hjärta - En bok om Joseph Conrads roman där han går igenom boken och introducerar författaren. Huvudtemat i Conrads roman är förstås kolonialisering. Jag tycker Lagercrantz gör bra fördjupningar. Lagercrantz påpekar hur Conrad noggrant valt sina egna förebilder ur historien. Däribland äventyraren vid Elizabeth I:s hov, den välkände Sir Francis Drake som 1580 återkom till England från ett gigantiskt plundringståg. Han nämner även den misslyckade Franklin-expeditionen 1845 där man ville söka Nordvästpassagen.



tisdag 6 juni 2017

Bob Dylans Nobelföreläsning - En hyllning till klassikerna

IDAG är det Sveriges Nationaldag och min bokblogg firar dessutom ett år. Kul tycker jag och stort tack till alla läsare därute!

IGÅR kom den efterlängtade nyheten att 2016 års Nobelpristagare i litteratur, Bob Dylan (född Robert A. Zimmerman, 1941) äntligen skickat in sin obligatoriska föreläsning till Nobelstiftelsen. Många har väntat på just detta och tänk om han aldrig skickat in den? Hur hade det då blivit med prispengarna? Nu kan Dylan och vi andra andas ut. Efter detta slipper han säkert fler jobbiga samtal och krav från Svenska Akademien. Pressen och svetten hos den tillbakadragne artisten kunde bitvis kännas och upplevas av oss ända ut till Stockholms södra förorter. Tänk att det kan vara så jobbigt att få ta emot ett litteraturpris? Dylan gjorde som Sartre och stannade hemma. Men, men pristagaren slipper diskvalificeras då man har fått sitt tal som jag nu lyssnat till och valt att kommentera. Ständig sekreterare Sara Danius kallar talet för "retoriskt fulländat" på Akademiens hemsida. Jag är kanske inte lika imponerad, men ska ta upp lite bra saker som Dylan valt att fokusera på. Hans tal är nämligen en hyllning till klassikerna och roligt vore det ändå om folk faktiskt tog sig tid att plocka upp några av de titlar han nämner.


För att påminna läsaren är det värt att repetera anledningen till att Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur.  Den finns i Svenska Akademiens korta tillkännagivande och motivering från 13 oktober 2016: ”Nobelpriset i litteratur år 2016 tilldelas Bob Dylan, som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Släng er i väggen Carol Joyce Oates m.fl.! I USA var man säkert glada då det tidigare klagats över hur få amerikanare som nominerats och vunnit. Dåvarande ständiga sekreteraren Horace Engdahl var dock väldigt ärlig den gången och påpekade att dagens litteratur skapas i Europa. Han har helt rätt. I USA har man inte så mycket att komma med å litteraturens vägnar; mest lätt underhållning som förvisso inte heller är att förakta många gånger. Jag läser gärna Stephen King framför Carol Joyce Oates, men då beroende på humöret. Jag gillar inte heller att tänka bra och dåligt om litteratur för som människor är vi alla olika med vår egna krav på vad som är en schysst läsupplevelse. Säkert blev många glada att det denna gång vid tillkännagivandet blev någon de redan känner till och vars musik de kan relatera till. Själv vet jag väldigt lite om Bob Dylans musik och har ingen favoritlåt.


Hur Svenska Akademien kom fram till Bob Dylan blir lite klurigare att försöka förstå sig på. Men journalisterna har varit frågvisa och visst kom det bra svar på hur Akademien tänkt och resonerat. I en intervju med Sara Danius gjord av Anna Svartström fick finska Huvudstadsbladet en rimlig kommentar: "Om vi anser att Homeros och Sapfo hör till den stora litteraturen, då tillhör också Bob Dylan den traditionen. Så motiverar Sara Danius, ständig sekreterare för Svenska Akademien valet av årets Nobelpristagare i litteratur för HBL." (13.10.2016) Det finns en viktig poäng i det Danius påstår, men kom ihåg att Homeros alltid varit main stream Literature genom hela antiken (och efterföljande historiska epoker). Homeros texter var litteraturen som ständigt lästes och efterfrågades. Under antiken kopierades de skrifter det var störst efterfrågan på sen när araberna började översätta grekisk litteratur valde man främst filosoferna och Platons verk. Vislyriker som sjöng om kärlek var man inte lika intresserade av däremot tog araberna till sig den grekiska filosofin som kom att inverka positivt på den arabiska idéhistorien. Dessutom skrev Sapfo på en konstig grekisk dialekt som var krånglig att översätta.  Till bekostnad av Sapfo vars verk aldrig kom att kopieras och spridas på samma sätt som i jämförelse med Homeros. Sapfos lyrik kom i kläm av flera anledningar och bästsäljare har alltid trängt undan alla andra då efterfrågan styrt utbudet. 

[caption id="attachment_6579" align="alignleft" width="234"]IMG_0830 Sapfo med sin lyra.[/caption]

BOB DYLANS föreläsning anknyter både till musiken och litteraturen, men landar samtidigt i slutsatsen att "låtar är inte som litteratur". Han börjar med sitt kanske starkaste musikminne, Buddy Holly som tragiskt omkom i en flygolycka. Dylan går igenom böcker som påverkat honom och kopplar samman flera berättelser och litterära motiv i verken med judisk-kristen idétradition, men spårar även drag från hinduismen i t.ex Moby Dick. Finns det något som sammankopplar de titlar Dylan nämner? Äventyret är det stora huvudtemat i både Odysseen och Moby Dick. Dessa titlar har han tydligen återkommit till i vuxen ålder: "Specific books that have stuck with me ever since I read them way back in grammar school – I want to tell you about three of them: Moby Dick, All Quiet on the Western Front and The Odyssey." Den tyske författaren Erich Maria Remarques bok På västfronten intet nytt (1929) har gjort intryck på Dylan där han nämner krigets fasor, men också individens vilja att slåss för det som är rätt och samtidigt överkomma det svåra och traumatiserande. Dylan blir lätt filosofisk och introspektiv i sin utläggning av Remarques bok. Mycket av vad Dylan försöker säga till oss i sitt tal kan sammanfattas i denna mening: "John Donne as well, the poet-priest who lived in the time of Shakespeare, wrote these words, “The Sestos and Abydos of her breasts. Not of two lovers, but two loves, the nests.” I don’t know what it means, either. But it sounds good. And you want your songs to sound good."


[caption id="attachment_6592" align="aligncenter" width="736"]IMG_0828 Marlene Dietrich (1901-1992) och Erich Maria Remarque (1890-1970). De var ett par under krigsåren, 1937-1940.[/caption]

Källor

Här kan du lyssna till Bob Dylans tal samt ta del av Svenska Akademiens kommentar.

Wikipedia.org

onsdag 31 maj 2017

Om Alain de Lille och hans dikt "Omnis mundi creatura..."

Om den franske författaren och teologen Alain de Lille är inte mycket känt. Han föddes omkring 1128 och härstammade troligen från staden Lille i norra Frankrike. Därav hans familjenamn. Han fick sin teologiska utbildning i Paris och studerade troligen under den välkände Peter Abelard. Som lärare vid den teologiska fakulteten i Paris uppbar han även hederstiteln Doctor Universalis. De Lille tillhörde Cistercienserorden och skrev flertalet teologiska skrifter däribland Summa quadripartita adversus hujus temporis hæreticos, som är en arg stridsskrift riktad mot katolska kyrkans "inre" fiender katarer och valdensare, men även mot dess "yttre" fiender - judar och muslimer. I skriften beskrivs den katolska kyrkan som den enda sanna kristendomen och religionen. Han var även skeptisk mot den skolastiska filosofin och föredrog mysticismen.


I sina teologiska "moralfilosofiska" skrifter var han lika skoningslös mot dem som ägnar sig åt de kristna kardinalsynderna som mot dem han benämner heretiker i andra verk. De som ägnar sig åt dessa synder är emot naturen och emot Gud med konsekvensen separation från båda. Han närvarade vid det Tredje Laterankonciliet 1179, undervisade troligen i Paris, och slog sig sedan ned i Citeaux där han levde i kloster fram tills sin död 1202.


Förutom ett flertal teologiska verk var Alain de Lille även känd för sin poesi och det är dikten "Omnis mundi creatura" som förmodligen är hans mest kända. Endast två dikter av honom har överlevt historiens gång. Lägg märke till de inledande verserna. Hela den skapade världen är som en bok, en bild av vårt liv, vår död, vår belägenhet...Diktens huvudtema är skapelsen i sig och är tillsynes fri från teologiska fördomar av det slag som kommit till uttryck i hans texter mot heretiker och syndare i allmänhet. Strofindelningen i dikten har följande mönster:

u-u-u-u- a
u-u-u-u- a
u-u-u-- b
u-u-u-u- c
u-u-u-u- c
u-u-u-- b



Omnis mundi creatura



Omnis mundi creatura
quasi liber et pictura
nobis est, et speculum.
Nostrae vitae, nostrae mortis,
nostri status, nostrae sortis
fidele signaculum.


Nostrum statum pingit rosa,
nostri status decens glosa,
nostrae vitae lectio.
Quae dum primo mane floret,
defloratus flos effloret
vespertino senio.


Ergo spirans flos exspirat
in pallorem dum delirat,
oriendo moriens.
Simul vetus et novella,
simul senex et puella
rosa marcet oriens.


Sic aetatis ver humanae
iuventutis primo mane
reflorescit paululum.
Mane tamen hoc excludit
vitae vesper, dum concludit
vitale crepusculum.


Cuius decor dum perorat
eius decus mox deflorat
aetas in qua defluit.
Fit flos fenum, gemma lutum,
homo cinis, dum tributum
homo morti tribuit.


Cuius vita cuius esse,
poena, labor et necesse
vitam morte claudere.
Sic mors vitam, risum luctus,
umbra diem, portum fluctus,
mane claudit vespere.


In nos primum dat insultum
poena mortis gerens vultum,
labor mortis histrio.
Nos proponit in laborem,
nos assumit in dolorem;
mortis est conclusio.


Ergo clausum sub hac lege,
statum tuum, homo, lege,
tuum esse respice.
Quid fuisti nasciturus;
quid sis praesens, quid futurus,
diligenter inspice.


Lauge poenam, culpam plange,
motus fraena, fastum frange,
pone supercilia.
Mentis rector et auriga
mentem rege, fluctus riga,
ne fluant in devia.


Källor


Alain de Lille. Medieval Sourcebook: Alain of Lille (Alanus de lnsulis): The Complaint of Nature. ( d. 1202.) Yale studies in English, v. 36, 1908, Translation of De planctu natura by Douglas M. Moffat. The Internet Medieval Source Book.