Om diktaren Nils Ferlin och hans liv

Nu är det torsdag och ute höst. Jag har funderat mycket över modern svensk litteratur på sistone, men tycks för tillfället inte komma längre än till femtio- och sextiotal när det gäller bokläsning. Sen är det stopp. Varför det förhåller sig på det viset får jag försöka reda ut i ett annat inlägg, men ikväll tänkte jag berätta om en riktig ordkonstnär - Nils Ferlin. Han är lite speciell på många sätt, den gode Ferlin och han var dessutom född i min egen födelsestad, Karlstad den 11 december 1898. I familjen fanns redan ett barn, och ett till skulle komma två år efter Nils födelse. Nils Ferlins pappa Johan jobbade som tidningsredaktör och var verksam en tid vid Nya Wermlandstidningen innan han flyttade sin familj till Filipstad, 1908. Där tog han plats som huvudredaktör på den nystartade tidningen Bergslagen. Det blev i lilla bruksorten Filipstad som Nils växte upp och han gick även i realsskola där. Tyvärr hamnade fadern tidigt i konflikt på sin nya arbetsplats och sade upp sig redan efter ett halvår. Han stod nu arbetslös och som ensam försörjare av hustru och deras tre barn. Pappan sökte sig därför tillbaka till Karlstad, men begick troligen självmord där 1909 då han återfanns drunknad i Klarälven. Änkan Elin Ferlin beslutade sig för att bo kvar i Filipstad med barnen. Som barn och skolelev var han omtyckt av både lärare och klasskamrater. 1916 flyttade hon till Stockholm med sin dotter och så småningom även Nils.

Ferlin var också teaterintresserad och spelade själv teater i flera resande teatersällskap. Under en tid var han även elev på Elin Svenssons teaterskola. Under 1920 förekom han som statist i en uppsättning av Oscar Wildes  pjäs Salome och det var Tora Teje som hade huvudrollen. Han hade också mörkare drag i sin personlighet. När han var yngre var han ofta ute och slogs på krogarna och för polisen blev han ett välkänt ansikte. Ibland måste hans kompisar komma och hämta honom "i kurran". Livsstilen var ofta kaffe, cigaretter och sprit. På sikt kom det livet även att påverka hans hälsa negativt. Han led även av depressioner och måste tidvis vårdas på sjukhus på grund av reumatism. Nils Ferlin avled på Samariterhemmet i Uppsala 1961.

I Stockholm blev Ferlin en central figur bland Klarabohemerna där han knöt flera bekantskaper. Ni som känner till innerstaden och Klara vet även att Ferlin står staty där. Under många år undrade jag ofta över varför man valt just denna plats som så många människor passerar när de kommer från Centralstationen. En gång var platsen Klarabohemernas kvarter med många lågprishotell och krogar. Statyer av Ferlin finns även i värmländska Karlstad och i Filipstad.

Ett fantastiskt sätt att lära känna Nils Ferlin är genom de många tonsättningar som gjorts till hans dikter. Det finns många bra tolkningar och ta er gärna tid att te x via musiktjänsten Spotify söka efter Nils Ferlin. Där kan ni även uppleva Sven-Bertil Taubes vistolkningar.

Ferlin skrev gärna sina dikter ute på krogen. Och bilden visar honom sitta korrekturläsa, eller kanske skriva ned något kreativt alster i krogmiljö. Kanske var han en person som uppskattade sällskap, liv och rörelse när han skulle skriva? Sen var krogen förstås en plats han gärna befann sig på. Nils Ferlin har tilldelats några av de finaste litteraturpriserna i Sverige. Däribland Gustaf Frödings stipendium (1942); De Nios Stora Pris (1950) samt Bellmanpriset (1955).

Diktsamlingar

En döddansares visor (1930)
Barfotabarn (1933)
Goggles (1938)
Nils Ferlin, Goggles (1945) (illustrerad utgåva)
Med många kulörta lyktor (1944)
Kejsarens papegoja (1951)
Från mitt ekorrhjul (1957)
En gammal cylinderhatt (1962)

Källor

wikipedia.org (olika inlägg, samt bild)

Nils Ferlinsällskapet

Edited with BlogPad Pro

Om Fritz Lang och Thea von Harbous Metropolis (1927)

Fritz Lang kom att bli en välkänd representant för Film noir, och ses av många som genrens egentliga skapare. 1920 träffade han manusförfattaren och skådespelerskan Thea von Harbou. Onekligen en kvinna med samma brinnande intresse för filmskapande. De skrev flera manus tillsammans, däribland till klassikern Dr Mabuses testamente, Spelaren, vilken bestod av två delar som tillsammans var fyra timmar långa i originalversionen. Tillsammans skrev de också Nibelungen Del 1. Siegfried Drakdödaren (1924), Metropolis (1927) och M (1931). Tyvärr fick von Herou inget offentligt erkännande för sitt manusarbete med M.

Jag rekommenderar en relativt färsk biografi om Fritz Lang som är skriven av Patrick McGillian och publicerad första gången 1997.  Boken Fritz Lang: The Nature of the Beast gick i nytryck 2013 hos University of Minnesota Press. McGillian tar upp myterna och de många historierna som uppstått kring Fritz Lang. Däribland den obehagliga historien om hans första hustru Lisa Rosenthals död. Enligt den officiella versionen som backats upp av paret Lang & von Harbou sprang Rosenthal ut i badrummet och sköt ihjäl sig med Langs gevär efter att ha avslöjat kärleksparet. Lang & von Herou nekade ihärdigt till någon inblandning i dödsfallet. Tydligen accepterade rättsväsendet deras förklaring, men andra personer som t ex Hans Feld och cinematografen Karl Freund var misstänksamma. Märkliga är också paret Langs turer med nationalsocialismen eftersom både propagandminister Goebbels och även Hitler var positiva till åtminstone Metropolis. Fritz och Thea gifte sig ett år senare.

Fritz Lang gjorde dock klart relativt tidigt att han inte ville göra film åt Nazityskland. Därför blev det Hollywood. von Harbou gick med i Nationalsocialistiska tyska Arbetarpartiet (NSDAP) redan 1932. Langs judiskhet stod kanske i vägen för von Harbou och det finns inget som tyder på att de hade någon fortsatt kontakt efter skilsmässan. 1933 lämnade han Tyskland, men återvände några gånger som besökare. Efter nationalsocialisternas maktövertagande var det nästintill omöjligt för honom att resa till Tyskland. von Harbou verkar ha varit en märklig person. Ena stunden beundrade hon Hitler och andra stunden beundrade hon Mahatma Ghandi och allt som hade med Indien och indisk kultur att göra. Efter kriget var von Harbou noga med att poängtera att hon aldrig var politiskt övertygad, utan gick med i nazistpartiet för att kunna hjälpa flyktingar(!). Det låter idag förstås som en hemskt dålig ursäkt; dessutom med all historisk facit i handen. De få  faktorer som talar till von Herous fördel i frågan är hennes relativt långa relation med Fritz Lang trots hans kulturella bakgrund och relationen med den 17 år yngre indiske journalisten som hon enligt nationalsocialismens raslagar var förbjuden att gifta sig med. Vid ett tillfälle var hon också delaktig i protesterna mot Tysklands abortförbud. Hon fick också medalj för sina hjälpinsatser bland civila och i samband krigsslutet blev hon en av Berlins många Trümmerfrauen, som röjde gatorna fria efter de allierades sönderbombningar. Hon avled 1954 vid en ålder av 65 år. Fritz Lang avled 1976 i sitt hem i Hollywood.

Metropolis (1927)

Filmen Metropolis är en futuristisk film där handlingen är förlagd till 2026. Den är också samhällskritisk och synliggör skillnaderna mellan fattig och rik. Handlingen bygger på Thea von Herous roman med samma namn. Boken gavs ut 1925 och placerar sig väl som expressionistisk litteratur. Staden Metropolis är tekniskt avancerad, men också dystopisk. Vissa mönster i handlingen avslöjar litterära influenser från Karel Capek och H.G Wells. Samhällsklasserna lever separat från varandra och arbetarna håller till under jorden. De anses vara mindre värda medan de rikare delen, symboliserat av ett kaotiskt far-och son förhållande där karaktären Freder Fredersen son till hjärnan bakom staden hamnar på kant med fadern. Freder förälskar sig i arbetaraktivisten Maria som håller gudstjänstliknande sammankomster för arbetarna och lovar dem bättre tider. Fadern ser detta som ett hot och ber uppfinnaren order om att skapa maskinmänniskan. Uppfinnaren ger maskin-människan Marias anlete för att denna ska kunna kontrollera arbetarna. Han hyser dock ett personligt agg mot Johannes Fredersen som styr Metropolis och lyckas få maskinen Maria till att hetsa arbetarna mot Fredersen. Arbetarna lyckas förstöra samtliga maskiner, även Metropolis hjärtmaskin varpå vattentankarna svämmar över och arbetarnas bostadsområden dränks. Barnen blir dock räddade. Arbetarna vill därefter lyncha Maria då hon ska ha drivit dem till dådet. Mobben griper den de tror är Maria och bränner henne på bål. Den äkta Maria jagas av  uppfinnaren som fruktar att själv bli ett offer om den andra Marias existens blir känd. Hon räddas av Fredersen junior. Slutligen försonas fabrikanten Fredersen och arbetarna genom Fredersens sons förmedling. Lang sades vara nöjd med själva arbetetoch skapandet av filmen än själva resultatet.

Fakta om filmproduktionen

Metropolis är en av de dyraste produktionerna i filmhistorien. Ursprungligen var budgeten satt till 5,000,000 riksmark men på grund av inflationen skenade kostnaderna iväg till 200,000,000 riksmark. Till följd av detta var tyska filmbolaget UFA nära på att ruineras. Den tog cirka ett och ett halvt år att filma. Skådespelerskan Birgitte Helm (1906-1996) som spelar Maskin-Kvinnan var tvungen att bära en mycket tung och obekväm robotkostym som gav henne blåmärken. Scenen när Molok sväljer de nakna arbetarna spelades in under vinterhalvåret och statisterna utgjordes till större del av arbetslösa män. Det var extremt kallt i filmstudion och Fritz Lang blev tillsist ombedd av försöka avsluta filmandet och inte dra ut på tiden. 25,000 statister var engagerade i produktionen.

Filmer i modern tid som inspirerats av Metropolis

Filmen Blade Runner (1982) är inspirerad av Metropolis.

Filmerna Star Wars och Matrix likaså.

Rockbandet Queens video till låten "Radio Ga-Ga" har inklippta sekvenser från filmen.

Madonnas video till låten "Express Yourself" bygger på filmsekvenser ur Metropolis.

Källor

McGilligan, Patrick. 2013. Fritz Lang : The Nature of the Beast. University of Minnesota Press.

wikipedia.org [olika artiklar; samt bild på makarna Lang]

Metropolis (1927) [finns tillgänglig via YouTube.com i olika versioner]

Recension: "En världsomsegling under havet" av Jules Verne

Detta inlägg handlar om Jules Vernes tidlösa ungdomsklassiker En världsomsegling under havet. Berättelsen om den märklige vetenskapsmannen Kapten Nemo och hans ubåt Nautilus. Vi är nog många i min egen generation som i bokslukaråldern kommit i kontakt med Jules Vernes spännande äventyrsböcker. Han är enligt många science fiction-romanens fader. Det var två händelser som låg bakom Vernes skapande av boken en En världsomsegling under havet. Vid ett tillfälle fick han ett beundrarbrev från en en kvinna som ville att han skulle skriva en äventyrsberättelse som utspelade sig under havsytan. Den andra händelsen var Vernes intresse för 1863 års polska uppror mot den ryska tsarmakten. Denna historiska händelse ligger bakom skapandet av huvudkaraktären Nemo som bygger ubåten Nautilus. På Jules Vernes tid fanns inga ubåtar, men knappt decennier efter hans död skulle ubåtar bli verklighet precis som helikoptrar och solceller vilka också förekommer i hans berättelser. En världsomsegling under havet blev tryckt och publicerad för första gången 1871 under den franska titeln Vingt mille lieues sous les mers: Tour du monde sous-marin.

Om författaren Jules Verne

Jules Verne (1828-1905) var den äldsta av fem syskon i en välbärgad fransk familj från Nantes. Pappan Pierre Verne var jurist och var noga med att sonen skulle följa i samma spår. Jules Verne började 1848 utbilda sig till advokat i Paris, men avbröt så småningom sina juridikstudier för att ägna sig åt skrivandet på heltid. Pappan blev inte glad över sonens beslut och drog tillfälligt in hans ekonomiska bidrag. Jules blev därför tvungen att hitta en egen försörjning och kombinera sitt eget skrivande med detta. Jules blev sekreterare vid Théatre Lyrique i Paris och vid sidan av detta läste han mycket litteratur om geografi, naturhistoria samt vetenskapliga och tekniska nyheter. Denna läsning möjliggjorde och närde hans egna författardrömmar och framtida skrivprojekt. I Paris knöt Jules två viktiga vänskapsband. Dels med kompositören Jaques Offenbach (1819-1880) och sedan med författaren Alexander Dumas, d.ä (1802-1870). Tack vare vännen Dumas' hjälp kunde han debutera 1850 med den komiska novellen "De brutna stråna". Jules var en stor beundrare av Dumas d.ä. Romandebuten Fem veckor i en ballong kom dock 13 år senare. Den handlade om en hisnande forskningsfärd över Centralafrika, från Zanzibar till Senegal. Boken blev en världssuccé och översattes till flera språk. På förlaget Pierre-Jules Hetzels begäran och enligt kontraktet började Jules Verne därefter skriva två romaner per år. De spännande äventyren trycktes som följetong i tidningarna.

Jules Vernes mamma kom från en familj av skeppsbyggare och navigatörer. Där fanns också flera personer med starka litterära intressen. Den unge Jules var tidigt fascinerad av havet och försökte en gång ta mönstring på ett skepp med destination Indien. Under hela sitt vuxna liv kom han att resa mycket, även utanför Europa. 1856 mötte han på ett bröllop sin blivande fru Honorine, som då var en ung änka på 26 år. De förälskar sig och gifter sig ett år senare. Han får även två bonusbarn, hennes döttrar och tillsist sonen Michel som blir det enda gemensamma barnet. 1886 utsattes han för ett allvarligt mordförsök av en psykiskt instabil släkting som vådasköt honom i benet. Sent i livet blev Jules Verne lokalpolitiker i sin hemstad Amiens och var invald rådsman. Han dog 1905 efter komplikationer från sin diabetes.

Den hämndlystne kapten Nemo och Nautilus

En världsomsegling under havet återberättas av Professor Pierre Aronnax. Han beskriver handlingens protagonist, kapten Nemo som en tillbakadragen och reserverad man i fyrtioårsåldern. Han undviker torra land och landstiger endast om platsen är obebodd. Det är vetenskapsmannen och adelsmannen Nemo som konstruerar ubåten Nautilus. Enligt litteraturkritikens regler uppträder han som berättelsens antihjälte och Pierre Aronnax är berättarjaget. Från början var Nemo en polsk adelsman som gör motstånd mot tsarens Ryssland, men Jules Vernes förläggare lät stryka detta av rädsla för att boken skulle bli bannlyst i Ryssland. Nemo har goda och onda sidor, men kan också gråta över döda fiender och sina besättningsmän. På latin betyder namnet Nemo "ingen", men på grekiska νέμω betyder namnet "den som ger vad som förtjänas". Nemo är en begåvad vetenskapsman som kan tala flera språk. I berättelsen drivs han av sitt hämndbegär mot det imperialistiska förtrycket  vars hantlangare en gång mördade hela hans familj. Han sänker stora krigsskepp och vägrar äta mat som inte är producerat av havet. Nemo känner stark samhörighet med alla som lever under förtryck. Även djur och han är motståndare till valfiske. Han bygger undervattenfarkosten, eller ubåten Nautilus som också är inredd med hans berömda bibliotek och en vacker salong. Farkosten har fantastiska egenskaper och kan segla under Antarktis istäcke. Dess motto är: "Mobilis in mobili".

]
Nemo övervakar sin besättning i samband med en begravning under vattnet [bild: wiki.commons].

Tack vare ubåten kan han föra sitt hemliga krig och samtidigt upptäcka den vidunderliga äventyrsfyllda världen under havsytan. Nemo förklarar i handlingen att de lagar som gäller ovanför ytan inte berör honom och på Nautilus gör han som han själv vill och erkänner inga andra herrar än sig själv:

...On its surface they can still exercise their iniquitous claims, battle each other, devour each other, haul every earthly horror. But thirty feet below sea level, their dominion ceases, their influence fades, their power vanishes! Ah, sir, live! Live in the heart of the seas! Here alone lies independence! Here I recognize no superiors! Here I'm free!

Kapten Nemo återkommer i boken Den hemlighetsfulla ön, där även hans död på ubåten skildras. Han identifierar även sig själv som en prins från Dakkar som fått en gedigen utbildning i Europa och han återberättar sina ungdomsår. I den boken får läsaren också lära känna hans hustru och barn. Bilder nedan av illustratörerna Neuville och Riou.

Källor och övrig litteratur

Böcker av Jules Verne kan du läsa gratis via Project Gutenberg som har både franska originaltitlar och engelska översättningar. Dock, om möjlighet försök undvika äldre övers. till engelska som fått berättigad kritik för att ha översatts dåligt.

Väldigt sent upptäcktes att sonen Michel som var redaktör, skribent och bokligt bevandrad lagt till egen text i utgivningarna av faderns böcker! Detta är förstås negativt och mer moderna upplagor bör kunna påpeka detta.

wikipedia.org / olika inlägg och bildillustrationer av Alphonse-Marie-Adolphe de Neuville och Édouard Riou.

Bibliografi i urval; svenska översättningar

Fem veckor i en ballong – 1863. Illustrationer till boken finns här via wikipedia.commons.

Paris i tjugonde århundradet – Författad omkring 1863. Manuskriptet återfanns 1989 av en släkting gömd i ett kassaskåp, publicerad första gången 1994. Efterforskningar visade att förläggaren inte ville ge ut den, utan bad Verne vänta tjugo år. Troligen glömdes texten bort helt. Handlingen berör en ung man som lever i en högteknologisk värld, men trots detta är han olycklig. I handlingen återfinns skyskrapor i glas, höghastighetståg, avancerade räknemaskiner, samt gasdrivna bilar. Allesammans viktiga tekniska uppfinningar som idag är vår verklighet, men som på Jules tid var något som endast gick att fantisera om.

Till jordens medelpunkt – 1864
Från jorden till månen – 1865
Kapten Hatteras resa till nordpolen – 1866
Kapten Grants barn – 1867/1868
En världsomsegling under havet – 1870. Länk till en oavkortat nyöversättning från franska originalet med förord.
Månen runt – 1870
Jorden runt på 80 dagar – 1872/1873
Den hemlighetsfulla ön – 1874/1875
Tsarens kurir – 1876
I kolgruvan – 1877
En kapten om femton år – 1878
Åttahundra mil på Amazonfloden – 1881
Gröna strålen – 1882
Den envise Keraban – 1883
Upp- och nedvända världen – 1889
Slottet i Karpaterna – 1892
Världens herre – 1904

Kapten Nemo spanar från ubåten Nautilus.

Kommande litteratur och film

Lagom till nästa vecka kommer ett specialinlägg på bloggen...vi beger oss till 20-talets tyska filmindustri. Håll ut tills dess!

Årets Nobelpris i litteratur till Kazuo Ishiguru

SÅ tillkännagavs från Börshuset årets Nobelpris i litteratur! Det blev britten Kazuo Ishiguru (född 1954) som tilldelas priset av Svenska akademin. Han har skrivit flera romaner och övrig litteratur. Ishiguro föddes i Nagasaki, Japan och familjen flyttade till England 1960. Han avlade kandidatexamen vid University of Kent 1978 efter studier i engelska och filosofi; samt en master vid University of East Anglia 1980. Han blev brittisk medborgare 1982 och bor i London med sin familj.


Säkert är det många med mig som nu är glatt överraskade över att få upptäcka ett nytt författarskap? Priset kommer formellt att utdelas den 10 december i Stockholms konserthus då pristagarna får emottaga priset ur kungens hand. Nobelpriset i litteratur har utdelats 110 gånger sedan 1901. Ytterligare några snabba fakta följer här. Hittills har 14 kvinnor tagit emot priset. Den 41-årige brittiske författaren Rudyard Kipling (1865-1936) är den yngsta personen som någonsin tilldelats priset (1907). I genomsnitt är det 65 år som är medelåldern för en mottagare av priset. 88-åriga britten Doris Lessing (1919-2013) blev den äldsta som hittills fått Nobelpriset (2007). Själva priset består av en medalj och en penningsumma (9 miljoner kronor, år 2017). Det är i särklass det finaste litteraturpriset i världen.

Motivering

"som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.

Litteratur av Kazuo Ishiguru

Litteratur av årets Nobelpristagare finner du via de stora nätbokhandlarna. Många läser gärna en pristagare så böcker av dem brukar ta slut fortare än kvickt!

• Berg i fjärran (A Pale View of Hills, översättning Ann Henning, Viva, 1985)


• Konstnär i den flytande världen (An Artist of the Floating World, översättning Ann Henning, Viva, 1987)


• Återstoden av dagen (The Remains of the Day, översättning Annika Preis, Viva, 1990)


• Den otröstade (The Unconsoled, översättning Rose-Marie Nielsen, Wahlström & Widstrand, 1996)


• Vi som var föräldralösa (When We Were Orphans, översättning Rose-Marie Nielsen, Wahlström & Widstrand, 2000)


• Never Let Me Go (Never Let Me Go, översättning Rose-Marie Nielsen, Wahlström & Widstrand, 2005)


• Nocturner: fem berättelser om musik och skymning (Nocturnes, översättning Rose-Marie Nielsen, Wahlström & Widstrand, 2010)


• Begravd jätte (Buried Giant, översättning Rose-Marie Nielsen, Wahlström & Widstrand, 2016)

Övrigt

Förra året var det Bob Dylan (f. 1941). Läs gärna min kommentar till hans obligatoriska Nobel-föreläsning här.

Besök gärna Svenska akademins hemsida och läs mer om Nobelpriset i litteratur här.

Nobelpriset i litteratur 2017

Först på torsdag den 5 oktober klo. 13:00 presenteras årets Nobelpristagare i litteratur. Det tillkännager Svenska akademin i ett pressmeddelande. Det ska bli spännande att se vem som i år tilldelas priset. Förra året blev det mycket debatt kring Bob Dylan och mycket av tongångarna i media handlade om huruvida han var värdig priset eller inte. Många tyckte även att utnämningen av Dylan markerade en stark brytning med själva traditionen kring Nobelpriset i litteratur. I jämförelse med tidigare pristagares litterära prestationer var det enligt många nästan som ett hån att ge en flerårigt verksam rockartist "det fina" Nobelpriset. Kanske har Svenska akademin resonerat annorlunda i år. Kanske blir det en återgång till "det normala" där en äldre man (ja, tyvärr är det så att männen är överrepresenterade pristagare även i litteratur) får priset och majoriteten får utbrista "Äntligen!", ännu en gång. Själv tycker jag det är intressant att få läsa debatterna kring varje utmärkelse. Dessa speglar många gånger vår egen samtid och litteraturens plats i den. Må bästa man eller kvinna få utmärkelsen! Det är vad jag hoppas på inför morgondagens presentation som ges av Akademiens ständige sekreterare Sara Danius i Börssalen.

Om Hesiodos' bok Verk och dagar - En kommentar till avsnitt 42-105

I DETTA INLÄGG reflekterar jag lite över Hesiodos (Ἡσίοδος Hēsíodos) gamla klassiker (Ἔργα καὶ Ἡμέραι, Erga kai Hēmerai) Verk och dagar, även översatt som Works and Days. Jag citerar längre ned ur en engelsk utgåva, tillgänglig online via Perseus grekiska bibliotek. En nyutgåva hos välkända förlaget Penguin Classics är också på väg. Titeln kan uppfattas platt och intetsägande för den som inte känner igen något av dess innehåll. Faktum är att Hesiodos, verksam ca 650-700 före vår tideräkning blev en välkänd skald som även nedtecknade en del av de grekiska gudamyterna. Till yrket var han dock bonde och syftet med boken var att introducera sin son Perses i jordbrukslivet och bondens arbete. Verket är skrivet på vers och består av ca. 800 rader på temat undervisning i jordbruksskötsel. Det kan ju tyckas vara ett begränsat område, men faktum är att Hesiodos kommer in på flera ämnesområden i sin långa text. Däribland beskriver han flera av de för oss idag kända mytbildningarna från den grekiska övärlden.

Pandoras ask

I detta lilla inlägg kommer jag bara att nämna hur Hesiodos återberättar orsaken till varför människan (mänskligheten) kom att bli drabbad av en sån stor olycka genom kvinnan, Pandora och hennes ask. Jämför gärna med berättelserna från den judisk-kristna traditionen, jag åsyftar skapelseberättelsen och Adam och Eva från Första Mosebok (Genesis). Båda myterna är lika varandra i både tema och innehåll. Du kan själv dra dessa slutsatser när du läser texten nedan. I den grekiska myten skapades Pandora som straff för att Prometheus avslöjat eldens hemlighet för människorna. Heifaistos ombads skapa en kvinna av lera som gavs namnet Pandora och gudarna gav henne flera egenskaper. Hon fick också med sig en gåva i form av en ask av Zeus, men fick under inga omständigheter öppna asken. Hon gifte sig senare med Prometheus bror Epimetheus. Tillsist blev hennes nyfikenhet för stor och hon valde att trotsa förbudet och öppna asken. Det visade sig att den innehöll olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora förskräckt stängde asken hade nästan hela dess innehåll flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var hoppet.

[caption id="" align="alignnone" width="700"] En bevarad utgåva av Works and days  från 1539. Grekisk text till vänster jämte latinsk översättning till höger.[/caption]

Textavsnittet 42-105 i Verk och dagar

I nedanstående valda textstycke möter vi framställningen av ett flertal gudar i den grekiska mytologin. Lägg särskilt märke till de beskrivande attributen när det gäller tillägg till gudarnas namn! Zeus är "molnsamlaren" och hans dotter Athena beskrivs som "den strålögda". Afrodite, den "gyllene" och Hermes, gudarnas budbärare förekommer också som Argus-dödaren. Lägg även märke till innebörden av brödernas namn, Prometheus "förtanken" och Epimetheus "eftertanken" som har varsitt uppdrag i handlingen.

For thee gods keep hidden from men the means of life. Else you would easily do work enough in a day to supply you for a full year even without working; [45] soon would you put away your rudder over the smoke, and the fields worked by ox and sturdy mule would run to waste. But Zeus in the anger of his heart hid it, because Prometheus the crafty deceived him; therefore he planned sorrow and mischief against men. [50] He hid fire; but that the noble son of Iapetus stole again for men from Zeus the counsellor in a hollow fennel-stalk, so that Zeus who delights in thunder did not see it. But afterwards Zeus who gathers the clouds said to him in anger: “Son of Iapetus, surpassing all in cunning, [55] you are glad that you have outwitted me and stolen fire—a great plague to you yourself and to men that shall be. But I will give men as the price for fire an evil thing in which they may all be glad of heart while they embrace their own destruction.

{Gudarna skapar Pandora}

”So said the father of men and gods, and laughed aloud. And he bade famous Hephaestus make haste and mix earth with water and to put in it the voice and strength of human kind, and fashion a sweet, lovely maiden-shape, like to the immortal goddesses in face; and Athena to teach her needlework and the weaving of the varied web; [65] and golden Aphrodite to shed grace upon her head and cruel longing and cares that weary the limbs. And he charged Hermes the guide, the Slayer of Argus, to put in her a shameless mind and a deceitful nature. So he ordered. And they obeyed the lord Zeus the son of Cronos. [70] Forthwith the famous Lame God moulded clay in the likeness of a modest maid, as the son of Cronos purposed. The brighteyed Athena girded and clothed her, and the divine Graces and queenly Persuasion put necklaces of gold upon her, [75] and the rich-haired Hours crowned her head with spring flowers. And Pallas Athena bedecked her form with all manner of finery. Also the Guide, the Slayer of Argus, contrived within her lies and crafty words and a deceitful nature at the will of loud thundering Zeus, [80] and the Herald of the gods put speech in her. And he called this woman Pandora, because all they who dwelt on Olympus gave each a gift, a plague to men who eat bread. But when he had finished the sheer, hopeless snare, the Father sent glorious Argus-Slayer, [85] the swift messenger of the gods, to take it to Epimetheus as a gift. And Epimetheus did not think on what Prometheus had said to him, bidding him never take a gift of Olympian Zeus, but to send it back for fear it might prove to be something harmful to men. But he took the gift, and afterwards, when the evil thing was already his, he understood. [90] For ere this the tribes of men lived on earth remote and free from ills and hard toil and heavy sicknesses which bring the Fates upon men; for in misery men grow old quickly. But the woman took off the great lid of the jar with her hands [95] and scattered, all these and her thought caused sorrow and mischief to men. Only Hope remained there in an unbreakable home within under the rim of the great jar, and did not fly out at the door; for ere that, the lid of the jar stopped her, by the will of Aegis-holding Zeus who gathers the clouds. [100] But the rest, countless plagues, wander amongst men; for earth is full of evils, and the sea is full. Of themselves diseases come upon men continually by day and by night, bringing mischief to mortals silently; for wise Zeus took away speech from them. [105] So is there no way to escape the will of Zeus. Or if you will, I will sum you up another tale well and skilfully—and do you lay it up in your heart,—how the gods and mortal men sprang from one source.

 

Källor

 

Hesiod, Works and Days - tillgänglig via Perseus grekiska bibliotek.

 

Wikipedia.org {olika artiklar; svenska; eng; ty}