Fritz Lang kom att bli en välkänd representant för Film noir, och ses av många som genrens egentliga skapare. 1920 träffade han manusförfattaren och skådespelerskan Thea von Harbou. Onekligen en kvinna med samma brinnande intresse för filmskapande. De skrev flera manus tillsammans, däribland till klassikern Dr Mabuses testamente, Spelaren, vilken bestod av två delar som tillsammans var fyra timmar långa i originalversionen. Tillsammans skrev de också Nibelungen Del 1. Siegfried Drakdödaren (1924), Metropolis (1927) och M (1931). Tyvärr fick von Herou inget offentligt erkännande för sitt manusarbete med M.
Jag rekommenderar en relativt färsk biografi om Fritz Lang som är skriven av Patrick McGillian och publicerad första gången 1997. Boken Fritz Lang: The Nature of the Beast gick i nytryck 2013 hos University of Minnesota Press. McGillian tar upp myterna och de många historierna som uppstått kring Fritz Lang. Däribland den obehagliga historien om hans första hustru Lisa Rosenthals död. Enligt den officiella versionen som backats upp av paret Lang & von Harbou sprang Rosenthal ut i badrummet och sköt ihjäl sig med Langs gevär efter att ha avslöjat kärleksparet. Lang & von Herou nekade ihärdigt till någon inblandning i dödsfallet. Tydligen accepterade rättsväsendet deras förklaring, men andra personer som t ex Hans Feld och cinematografen Karl Freund var misstänksamma. Märkliga är också paret Langs turer med nationalsocialismen eftersom både propagandminister Goebbels och även Hitler var positiva till åtminstone Metropolis. Fritz och Thea gifte sig ett år senare.
Fritz Lang gjorde dock klart relativt tidigt att han inte ville göra film åt Nazityskland. Därför blev det Hollywood. von Harbou gick med i Nationalsocialistiska tyska Arbetarpartiet (NSDAP) redan 1932. Langs judiskhet stod kanske i vägen för von Harbou och det finns inget som tyder på att de hade någon fortsatt kontakt efter skilsmässan. 1933 lämnade han Tyskland, men återvände några gånger som besökare. Efter nationalsocialisternas maktövertagande var det nästintill omöjligt för honom att resa till Tyskland. von Harbou verkar ha varit en märklig person. Ena stunden beundrade hon Hitler och andra stunden beundrade hon Mahatma Ghandi och allt som hade med Indien och indisk kultur att göra. Efter kriget var von Harbou noga med att poängtera att hon aldrig var politiskt övertygad, utan gick med i nazistpartiet för att kunna hjälpa flyktingar(!). Det låter idag förstås som en hemskt dålig ursäkt; dessutom med all historisk facit i handen. De få faktorer som talar till von Herous fördel i frågan är hennes relativt långa relation med Fritz Lang trots hans kulturella bakgrund och relationen med den 17 år yngre indiske journalisten som hon enligt nationalsocialismens raslagar var förbjuden att gifta sig med. Vid ett tillfälle var hon också delaktig i protesterna mot Tysklands abortförbud. Hon fick också medalj för sina hjälpinsatser bland civila och i samband krigsslutet blev hon en av Berlins många Trümmerfrauen, som röjde gatorna fria efter de allierades sönderbombningar. Hon avled 1954 vid en ålder av 65 år. Fritz Lang avled 1976 i sitt hem i Hollywood.
Metropolis (1927)
Filmen Metropolis är en futuristisk film där handlingen är förlagd till 2026. Den är också samhällskritisk och synliggör skillnaderna mellan fattig och rik. Handlingen bygger på Thea von Herous roman med samma namn. Boken gavs ut 1925 och placerar sig väl som expressionistisk litteratur. Staden Metropolis är tekniskt avancerad, men också dystopisk. Vissa mönster i handlingen avslöjar litterära influenser från Karel Capek och H.G Wells. Samhällsklasserna lever separat från varandra och arbetarna håller till under jorden. De anses vara mindre värda medan de rikare delen, symboliserat av ett kaotiskt far-och son förhållande där karaktären Freder Fredersen son till hjärnan bakom staden hamnar på kant med fadern. Freder förälskar sig i arbetaraktivisten Maria som håller gudstjänstliknande sammankomster för arbetarna och lovar dem bättre tider. Fadern ser detta som ett hot och ber uppfinnaren order om att skapa maskinmänniskan. Uppfinnaren ger maskin-människan Marias anlete för att denna ska kunna kontrollera arbetarna. Han hyser dock ett personligt agg mot Johannes Fredersen som styr Metropolis och lyckas få maskinen Maria till att hetsa arbetarna mot Fredersen. Arbetarna lyckas förstöra samtliga maskiner, även Metropolis hjärtmaskin varpå vattentankarna svämmar över och arbetarnas bostadsområden dränks. Barnen blir dock räddade. Arbetarna vill därefter lyncha Maria då hon ska ha drivit dem till dådet. Mobben griper den de tror är Maria och bränner henne på bål. Den äkta Maria jagas av uppfinnaren som fruktar att själv bli ett offer om den andra Marias existens blir känd. Hon räddas av Fredersen junior. Slutligen försonas fabrikanten Fredersen och arbetarna genom Fredersens sons förmedling. Lang sades vara nöjd med själva arbetetoch skapandet av filmen än själva resultatet.
Fakta om filmproduktionen
Metropolis är en av de dyraste produktionerna i filmhistorien. Ursprungligen var budgeten satt till 5,000,000 riksmark men på grund av inflationen skenade kostnaderna iväg till 200,000,000 riksmark. Till följd av detta var tyska filmbolaget UFA nära på att ruineras. Den tog cirka ett och ett halvt år att filma. Skådespelerskan Birgitte Helm (1906-1996) som spelar Maskin-Kvinnan var tvungen att bära en mycket tung och obekväm robotkostym som gav henne blåmärken. Scenen när Molok sväljer de nakna arbetarna spelades in under vinterhalvåret och statisterna utgjordes till större del av arbetslösa män. Det var extremt kallt i filmstudion och Fritz Lang blev tillsist ombedd av försöka avsluta filmandet och inte dra ut på tiden. 25,000 statister var engagerade i produktionen.
Filmer i modern tid som inspirerats av Metropolis
Filmen Blade Runner (1982) är inspirerad av Metropolis.
Filmerna Star Wars och Matrix likaså.
Rockbandet Queens video till låten "Radio Ga-Ga" har inklippta sekvenser från filmen.
Madonnas video till låten "Express Yourself" bygger på filmsekvenser ur Metropolis.
Källor
McGilligan, Patrick. 2013. Fritz Lang : The Nature of the Beast. University of Minnesota Press.
wikipedia.org [olika artiklar; samt bild på makarna Lang]
Metropolis (1927) [finns tillgänglig via YouTube.com i olika versioner]