Recension : 'Självbetraktelser - Marcus Aurelius' i översättning avEllen Wester (1953)

Jag gjorde nyligen en genomgång av gamla böcker i bokhyllorna och lyckades förstås hitta en favorit. Kejsar Marcus Aurelius (121-180) var förmodligen den främste tänkaren i det romerska imperiet. Detta trots att hans regeringstid (161-180) var fylld av yttre och inre konflikter. Som kejsare var han duglig på flera områden. Ingen kejsare av Rom har lyckats producera en såpass genomträngande litteratur av filosofisk art under sin regeringstid än Marcus Aurelius. Hans introspektiva och självbiografiska text Meditationer, här översätt till Självbetraktelser har till tema och innehåll samma själsliga styrka som Bibelns texter och håller för läsning än idag. Meditationer har sedan länge klassificerats som en tidlös text och förblir därmed en av den västerländska litteraturens främsta klassiker.  Den översättning jag rekommenderar i detta blogginlägg gjordes av Ellen Wester, 1953 och ingår i serien Forumbibliotekets skrifter. Förhoppningsvis kanske vi snart kan få en ny översättning till svenska av denna klassiker. Mig veterligen finns ingen ny utgåva, eller nyöversättning av Meditationer vilket skulle behövas eftersom språket är något föråldrat i denna utgåva.

Så vad handlar då Meditationer om? Det är förstås inte fråga om några meditationer i österländsk anda som vi nog skulle vilja associera titeln med, men texterna är starkt introspektiva och innehåller förutom självbiografiska uppgifter hans syn på moral, omvärlden samt livet och döden. Den filosofiska inriktning som kommer till uttryck är den stoiska filosofin. Marcus Aurelius var starkt påverkad av stoicismen som gavs stor uppmärksamhet under hans samtid och vars läror ska ha påverkat kristendomen. Hur lever man ett gott liv, vad är ett gott liv och hur kan jag styra mitt tänkande och handlande i en riktning som innebär ett gott liv?  Det handlar förstås inte om ett liv i njutning här. En av den stoiska inriktningens främsta representanter var Epiktetos (55-135) som författade Handbok i livets konst. Hans skrifter och levnadsteckning bevarades genom lärjungen Arrianos böcker. Enligt Epiktetos kan vi aldrig påverka vårt öde, men vi kan påverka vårt tänkande och våra handlingar. Vi är också ansvariga för våra handlingar och den som inser styrkan av bland annat självdisciplin kommer uppnå både inre lycka (eudaimonia) och sinnesfrid (ataraxia). Mycket i stoicismens läror handlar om självkontroll och att som individ förhålla sig oberoende av livets olyckor, mindre behagliga sidor och överraskningar. Stocismen introducerar även etiken och moralen i ett bredare perspektiv att inte enbart gälla oss själva utan även hur vi förhåller oss till våra medmänniskor. Som kejsare förbättrade Marcus Aurelius t ex. slavars och kvinnors rättigheter.

Och kontexten? Marcus Aurelius författade sin text i krig. Den skrevs ned vid krigslägren längs med Donau. Det var också i ett krigsläger i Vindobona, nuvarande Wien som kejsaren själv mötte döden. De germanska stammarna innebar en svår prövning för Roms militärmakt. Han såg mycket död och lidande i lägren och ute på slagfälten vilket säkert påverkade hans inställning och sinnesstämning i Meditationerna. Boken är fördelad i tolv kapitel även kallade för böcker där verserna är numrerade. Denna uppställning av texten finns i alla översättningar. Språket är koine grekiska som var den för dåtiden vanligt förekommande vulgärgrekiskan. Den grekiska titeln under medeltiden var Τὰ εἰς ἑαυτόν [Ta eis heauton], ungefärlig översättning 'det som tillkommer honom själv'. Ursprungligen hade verket troligen ingen titel. Nutida filosofer som exempelvis Bertrand Russell prisade inte hans Meditationer och fann mycket i boken oriktigt och motsägelsefullt samt ett bevis på en trött tidsålder snarare än uttryck för en personligt hållen förklaring av stoisk filosofi.

Övriga källor

Meditations - Engelsk utgåva. Rek äv en utgåva av Loeb Classical Library, innehåller den grekiska texten jämte engelsk översättning.

wikipedia.org

Recension : Suetonius' Lives of the Caesars - Translated with an Introduction and Notes by Catharine Edwards

Idag presenterar bloggen en äkta klassiker, en riktig sådan skulle jag vilja påstå. Vi beger oss in i den romerska antiken och bekantar oss med historieskrivaren Suetonius (ca 69-140). Han är mest känd för verket De vita Caesarum (Lives of the Caesars), en samling kejsarbiografier över romarrikets kanske mest framträdande regenter. Verket såg dagens ljus omkring 121 efter vår tideräkning. Suetonius är under inga omständigheter någon bortglömd författare. Hans verk tillhör litteraturhistorien och är ett namn som förkommer i många olika sammanhang. Främst är han att betrakta som en grundkälla för de tidigaste historikerna i väst. När man läser Suetonius kan man många gånger fångas av känslan att man sitter med ett lösnummer av The National Enquirer eller The Sun och läser det senaste skvallret om respektive regent. Han är också känd för sina anekdotiskt färgade beskrivningar av dessa kejsare när det gäller politik, galenskaper och privatliv. Det är hos Suetonius vi kan läsa om hur Caligula ville utnämna sin häst till konsul, eller hur Nero sjöng när Rom brann. Vi får också veta hur illa omtyckt kejsar Tiberius var och hur missnöjet yttrade sig i samband med begravningen. 'Till Tibern med Tiberius!' lär folk ha utropat tillsammans med önskningar om att han inte skulle ha någon lugn och ro nere i dödsriket. Denna nyutgåva ingår i Oxford World's Classics och är därtill en nyöversättning från latinet av historikern Catharine Edwards (University of London).

Flera av er läsare känner säkert till Catharine Edwards genom History Channel där hon presenterat BBC-programmet Mothers, Murderers and Mistresses: Empresses of Ancient Rome. Tyvärr skrev Suetonius inga kejsarbiografier över kvinnliga regenter och medregenter. Flera av kvinnorna i programmet är dock omnämnda i hans bok. Då boken är publicerad av Oxford University Press är den mycket faktaorienterad. Förutom anmärkningar om själva texten och översättningen finns en bibliografi, kronologi och kartor. Det julianska-claudinska släktträdet finns med följt av notförklaringar, en glosdel och index. Med andra ord är det en generöst påkostad utgåva (Oxford University Press) då förlagen även börjat tumma på dessa regler vid utgivning av facklitteratur. Åtminstone vad jag sett i Sverige (gäller förstås inte all litteratur). Oxford World's Classics har levererat bra bokkvalitet i över hundra år och idag brukar man uppmärksamma serien för sina vetenskapligt orienterade utgåvor ifråga om översättningsarbete och textkommentarer.