Ett härjande och oroligt liv
Men vem är vår översättare i detta fall? Eric Hermelin var en svensk friherre med en brokig bakgrund. Hans familj var ganska så välbeställd och fadern Axel framgångsrik. Modern, Eugenia var dotter till prästen Peter Fjellstedt som gjorde stora insatser för kristendomen i Sverige och utomlands. Eric fick tidigt i livet problem med alkoholism och fick avbryta sina studier i Uppsala. För att hjälpa sonen sattes han istället i jordbrukslära hemma på gården, men även detta misslyckades.
Tidvis levde han ett mycket hektiskt liv och emigrerade 1883 till USA. Men han var också familjens svarta får som visserligen tjänstgjorde som soldat i amerikanska armén, men fick avsked på grund av fylleri och oberäknelighet. Under tiden som soldat stationerades han i Indien där hans hälsa snabbt försämrades av malaria och fängelsevistelser. Av de fem år han tillbringade i Indien satt han två år fängslad där på grund av begångna brott och förseelser inom armén. Det enda positiva var att Hermelin under denna tid lärde sig att behärska persiska och den persiska litteraturen.
Hermelin blev med tiden gravt alkoholiserad och insjuknade i tyfus och syfilis. 1893 avskedades han med ett vanärande betyg från armén. Trots detta fortsatte han sina irrfärder både i USA och på Jamaica. 1897 var han åter i Sverige på ett kortare besök där familjen lyckades skaffa en förmyndare åt honom. 1906 var han dock på väg till Australien där han snabbt hamnade i klammeri med rättvisan och dömdes för stöld. Enligt polisens uppgifter om svensken hann han dömas för minst 21 företeelser under sin relativt korta tid i landet. Utifrån alla dessa händelser får man lov att dra slutsatsen att Hermelin levde ett mycket självdestruktivt liv och det insåg även hans familj som tyckte det var nödvändigt att få in honom under vård. Hans förmyndare var under denna tid brodern som även var riksdagsman och nykterhetsivrare.
Livslång sjukhusvistelse på S:t Lars och översättningsarbetet
1908 återkom han till Sverige och skulle aldrig mer lämna landet. Hermelin skrevs 1909 in på Lunds hospital för psykiatrisk tvångsvård. Han förklarades sinnessjuk och i behov av vård, enligt sjukjournalen. Eric Hermelin var satt i tvångsvård i Lund från 1909 till och med sin död 1944 och är förmodligen en av de mest berömda patienterna i S:t Lars sjukhushistoria. Under dessa år översatte Eric Hermelin flera tusentals sidor persisk poesi. Dessa trycktes på Håkan Ohlssons tryckeri i Lund och det blev sammanlagt ett trettiotal volymer utgivna. Ett helt livsverk. Hermelin fascinerades inte bara av persisk litteratur för han läste även Emanuel Swedenborg och Jacob Böhme. Han tyckte även om Gustaf Fröding och särskilt dikten "En fattig munk på Skara" tilltalade Hermelin. I Fröding kunde han se paralleller med sufiern Omar Khayyams diktning. Precis som de sufiska poeter han valde att intressera sig för betraktade han både Swedenborg och Böhme som själsfränder. Även dessa var att betrakta som sanningssökande sufier trots den kristna bakgrunden. Men för vem gjorde han alla dessa översättningsprojekt? Hermelin var övertygad om att sufismen innehöll "metafysiska" sanningar som kunde vara till nytta för alla människor. Han ville gärna sprida dessa föreställningar. Såhär motiverar han sitt översättningsarbete:
Jag översätter för att tina upp vår frusna tankeförmåga och för att sätta våra hjärtans vågor i svallning.
Sufiernas levnad liknade många gånger Erics liv. De hade många gånger levt lika ansvarslöst, hamnat i den totala sociala förnedringen och använt rusmedel för att komma i djupare kontakt med det andliga. Hos sufierna återfinner vi många gånger kritiken av den organiserade religionen. I översättningarna av Omar Khayyams dikter skriver han Vinet med stor bokstav för att visa på vinets storhet, som när man i äldre svenska skrev ut pronomenet han med stor begynnelsebokstav när det var Gud eller Jesus åsyftades i texten. Förutom grav alkoholism fanns även annan psykisk ohälsa närvarande hos Eric. Han led av paranoida föreställningar, oro, depressioner och vredesutbrott. Han gjorde också rymningsförsök och lyckades vid ett tillfälle rymma från sjukhuset en längre period. Han greps i Stockholm. De biografiker som arbetat med arkiven tycks vara överens om att översättningsarbetet och litteraturen var den bästa terapin för honom. Vid två tillfällen ska hans arbete direkt ha räddat honom från återfall. Han fick även ha undervisning och undervisade exempelvis Gunnar Jarring (1907-2002) i persiska. Jarring blev senare svensk ambassadör och docent i turkiska språk. Ett år före sin bortgång hedrades Eric med ett besök från Irans ambassad i Sverige. Ambassadören tackade Hermelin för hans insatser för den persiska litteraturen. Han dekorerades i samband med besöket med Irans Lejon-och Solorden. Den som önskar läsa mer om Eric Hermelin och hans liv rekommenderas att läsa Lars Sjögrens artikel "Eric Hermelin 'hospitalshjonet' som översatte persisk poesi" publicerad i Läkartidningen (2008-09-02).
Om översättaren Hermelin
Som översättare var Hermelin lika orädd som i vanliga livet. Han censurerar inte sina studieobjekt och översätter allt, även det lustfyllda och erotiska. Eftersom han var inskriven för psykiatrisk tvångsvård hade han under denna tid inte någon juridisk rätt att låna böcker på universitetsbiblioteket i Lund. Istället byggde han upp sitt eget bibliotek på sjukhusrummet tack vare korrespondens med olika bokhandlare ute i Europa. Enligt Sjögrens artikeln äger i dag Lunds universitetsbibliotek stora delar av Hermelins boksamling! I kulturella avseenden var Hermelin mycket traditionell vilket kan uppfattas som motsägelsefullt då Erics egen livsbana bröt mot otaliga konventioner. Som kulturarbetare, eller kulturman var Heremlin konservativ och godkände aldrig språkreformen 1906. Han ogillade även 1917 års svenska bibelöversättning. Man bör också ha klart för sig att Hermelin inte översatte direkt från persiskan då han arbetade med hjälp av redan tryckta översättningar, däribland från engelskan. Hela översättningsarbetet med Attars poesi utgår från Reynold A. Nicholsons (University of Cambridge) översättning. I denna pocketsamling ingår Shaiykh Farid-Ud-Din-'Attar, samt Jalad-Din Rumi. Den innehåller även texter ur Kalilah, en stor sagobok som utgavs i tre band mellan 1938-1942.Även texter av Jacob Böhme har tryckts i denna utgåva. Från Omar Khayyams dikter finns utdrag ur hans stora diktepos Rubaiyat [رباعیات عمر خیام]. Förmodligen den mest kända av Omars arbeten bestående av ett cirka tusental verser. Den som verkligen vill uppleva en ultimat och vacker översättning av Omar Khayyams Rubaiyat rekommenderar jag att läsa Edward Fitzgeralds vackra tolkning. Denna kan kanske uppfattas mer lättillgänglig språkmässigt. Vidare presenterar pocketutgåvan texter av Shaiykh Saadi och Hakim Sana'i. Storheten hos dessa poeter begränsas något av urvalet som redaktören ifråga har gjort.
Källor:
Hermelin, E. (1976). Persiska antologin. Lund: Cavefors.
Lindahl, P.-E. (1976). "Ångest-hjulets svängningar": En biografi om Eric Hermelin. Lund: Cavefors.
Sjögren, L. (2008) "Erik Hermelin 'Hospitalshjonet' som översatte persisk poesi", Läkartidningen, 2008
