Recension: "Der Koran - Eine Einführung" av Nicolai Sinai (2017). En ny fackbok om Koranen som text i ett religionsvetenskapligt sammanhang

Jag har tidigare på bloggen uppmärksammat litteratur av flera kända tyska islamologer. Idag har turen kommit till Nicolai Sinai och hans bok "Der Koran - Eine Einführung", från 2017 och utgiven av förlaget Reclam. Tyvärr är boken av någon outgrundlig anledning och i likhet med annan internationell facklitteratur om Koranens ursprung, inte översatt till svenska. Här i Sverige får vi fortfarande nöja oss med med de gamla Uppsalateologernas något utdaterade Koranforskning från det tidiga 1900-talet eller icke-disputerade Karens Armstrongs "islamforskning". Det tycker jag är trist.

Dessutom borde det ligga i allmänhetens intresse att få veta mera om andra kulturer och religioner genom kunskapens väg avdramatisera religion med hjälp av vetenskapliga fakta kring textens historia och tillkomst. Denna bok är alltså en inledning och tar upp en del av de frågor som jag tagit upp i andra böcker jag recenserat här, bland annat Hartmut Bobzins böcker om islam och Koranen. Därför finns likheter mellan författarna, men skillnaderna i mina litteratururval består egentligen av vilka områden de väljer att belysa.

 Koranen - Ett stycke arabisk poesi från senantiken


I detta inlägg tänkte jag anknyta till min tidigare bloggpost om Theodor Nöldekes schema över surornas tillkomst. Förhoppningsvis kan min läsare följa med i forskningsutvecklingen sedan Nöldeke. Sinai har nämligen lagt upp ett schema kring hur man idag tror att surorna kommit till. I likhet med de bibliska texterna har forskningen kunnat lägga fram att Korantexten efter Uthman inte är någon fullständig text. Att korantexten innehåller tillägg av verser och inklusioner av ord som lagts till vid senare tillfällen. Ord som inte hör ihop med ursprungstexten.

Jag rekommenderar även min intresserade läsare att ta del av min recension av Hartmut Bobzins bok Der Koran - Eine Einführung, från 2015 (9:e upplagan). Ja, jag vet att de har samma titelsättning! Bobzin var dock först med sin utgivning och Sinais förlag borde haft bättre fantasi vad gäller rubriksättningen!

Ytterligare en tysk islamolog som jag hoppas få presentera här på bloggen framöver är Angelika Neuwirths forskning. Det får bli av vid ett annat tillfälle.

Ett av de äldsta Koranmanuskripten

Jag avslutar recensionen med ett litet fristående tillägg som handlar om koranmanuskriptet från Uzbekistan. Ett av de äldsta Koranmanuskripten som ännu existerar återfinns idag i Tashkent, nuvarande Uzbekistan. Den tros ha kommit dit i samband med Tamerlanes erövringar i nuvarande Irak under 1300-talet. Från den irakiska staden Kufa ska just denna Koran blivit förd av Tamerlane till det gyllene Samarkand som då var huvudstad i hans rike. Enligt en annan tradition ska denna Koran först ha blivit förd till irakiska Kufa av kalifen Ali.

Det var dock kalifen Uthman som lät sammanställa fem Koraner 19 år efter Muhammeds död; vilka senare spreds över den muslimska världen. Tyvärr innebar Uthmans sammanställning av en ultimat version att en massa manuskript förstördes.

Just denna Koran ska enligt traditionen innehålla några stänk som sägs komma från Uthmans eget blod eftersom han blev mördad medans han satt och läste i den. En tredjedel finns idag kvar av manuskriptet. Skrivstilen är Hejazi, en stil som liknar den kufiska; men anses vara äldre än den kufiska skriften.

År 1868 erövrade tsarryssland Samarkand och förde Koranmanuskriptet till St Petersburg där den förvarades i det kejserliga biblioteket. Det var Lenin som tillsist beslutade att ge tillbaka Koranen till uzbekerna som en välvillig politisk gest. Numera är manuskriptet sedan 1924 tillbaka i Tashkent och förvaras säkert vilandes innesluten i ett glasskåp i ett av stadens bibliotek.

Någon gång hoppas även jag precis som den brittiske poeten James E. Flecker kunna göra den gyllene resan till Samarkand. Även om bara i fantasin!

Källor

"Tashkent's hidden Islamic relic", av Ian MacWilliam. Jan. 2006. BBC News, in Tashkent.

wikipedia.org (bild ovan)

Recension: "Jüdische Geschichte" av Kurt Schubert (2012)

Hej, kära läsare! Detta blir den sista recensionen av tysk litteratur på ett tag. Sen lovar jag återgå att recensera bara svenska böcker och kanske någon engelsk titel också. Ni som följt med i inläggen vet att de tre senaste inläggen och recensionerna behandlade religionsvetenskapliga presentationer av heliga texter (en om Gamla testamentet, två om Koranen).

Nu har jag kommit till tredje boken som jag köpte under min Kielresa. Den är också utgiven av förlaget C.H Beck och ingår i Wissen-serien. Titeln betyder översatt - Judendomens historia. Detta är 7:e upplagan från 2012 och den är skriven av Kurt Schubert (1923-2007) som var professor i judaistik vid universitetet i Wien. Wikipedia definierar kortfattat judaistiken enligt följande: "Judaistik är den vetenskapliga disciplin som studerar judendom samt det judiska folkets historia, kultur och erfarenheter. Ämnet är tvärvetenskapligt och spänner bland annat över sociologi, religionsvetenskap och historia."

Wissen-serien följer samma koncept när det gäller upplägget av böckerna och varje bok tycks följa mönstret med ca. 20 kapitel. Schuberts bok är inte något undantag. Schubert är trots de ansträngda marginalerna mycket koncis och koncentrerad i sitt upplägg att få med det viktigaste.

Huvudsakliga syftet i redogörelsen för den tidiga historien är att framställa den judiska historien utifrån verfierbara historiska fakta ur de bibliska skrifterna, i judendomen kallad Tanakh, en akronym som åsyftar böckerna i T[orah]=Lagen, K[etuviim]=Skrifterna N[eviim]=Profeterna.

I det första kapitlet "Förutsättningar" påpekar Schubert att det sedan länge finns ett rikt och omfattande forskningsfält som redogör för det bibliska Israels historia fram tills romarrikets förstörelse av Jerusalem år 70. Detta omskakande skede påverkade även hur den efterbibliska judendomen kom att utvecklas och hur den efter den romerska erfarenheten valt att identifiera sig. I den 5 Mosebok. 26:5-8 står att läsa:

»Min fader var en hemlös aramé, som drog ned till Egypten och bodde där såsom främling med en ringa hop, och där blev av honom ett stort, mäktigt och talrikt folk. Men sedan behandlade egyptierna oss illa och förtryckte oss och lade hårt arbete på oss. Då ropade vi till HERREN, våra fäders Gud, och HERREN hörde vår röst och såg vårt lidande och vår vedermöda och vårt betryck. Och HERREN förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under. Och han lät oss komma hit och gav oss detta land, ett land som flyter av mjölk och honung.”

Att landet som "flyter av mjölk och honung" avser Israel behöver kanske inte påpekas idag? Utifrån ovanstående citat ur 5 Moseboken förstår man varför romarna efter sin erövring gav landet Israel (eretz Israel) namnet Palestina. Det var ett högst medvetet och antijudiskt namnval eftersom romarna kände till att filistéerna i judarnas religiösa skrifter var ett fiendefolk till dem. Dock, judarnas historia börjar inte med romarna. Schubert nämner de bibliska patriarkerna Abraham, Isak och Jakob som protoisraeliter vilka härstammade från de västsemitiska folken till vilka bland annat den kände kung Hammurabi från Babylon i nuvarande Irak tillhörde. De levde runt mitten av 1000 talet före vår kristna tideräkning. Judendomens heliga böcker, som hos de kristna heter Gamla testamentets såsom vi känner dem idag är förstås av ett mycket yngre datum.

Boken omfattar den tidiga bibliska historien, judarnas ställning under antiken, de religiösa och kulturella spänningarna mellan judar och kristna, de kristna förföljandet av judar under medeltiden. Den judiska historiens reaktioner på detta. Hit räknas korstågstiden då folkmord på judar utfördes av kristna riddare på väg till Det heliga landet för att återerövra det från muslimska härskare.

Antisemitismen under medeltiden omfattande inte enbart förföljelser och mord på judar utan även konspiratoriska beskyllningar och religiöst motiverat hat. Just antisemitismens ständiga närvaro genom historiens gång gör att det är omöjligt att bortse från den i historieforskningen. Självklart skriver Schubert även om hur den kulminerar i förintelsen som ligger så nära vår egen samtid, inte ens hundra år bort!

Schubert tar även hänsyn till den sociala kontexten och har med ett kapitel om judars sociala ställning under medeltiden. Även livet under islams styre av den iberiska halvön tas upp i självständigt kapitel. En reaktion på alla förföljelser var de messianska rörelser som uppstod under 1500-1600 talen i Europa. Då började man andligen längta efter rättvisa, hopp och upprättelse genom att aktivt söka efter den riktige Messias, som i Torah och skrifterna utlovats det judiska folket.

En falsk Messias uppträdde dock under 1600-talet och lockade många in i avfällighet. En man som hette Sabbatai Zevi lyckades dra med sig många anhängare och fick stor ryktbarhet. Många trodde verkligen han var Messias. Han var dock bara en falsk profet och vilseledare. Efter Sabbatai Zevi och hans framgångar har det inte varit några fler som försökt anskaffa sig titeln. Schubert skriver ett kapitel om sabbataismen i Europa.

Sedan kommer han in på 1700-talet och upplysningstidens moderna ideer om frihet, jämlikhet, broderskap nådde även judar i diasporan och en egen reaktion, den så kallade haskala uppstod i samband med den. Många ville reformera religionen och sin kulturella tillhörighet utan att behöva ge avkall på den. Detta nya moderna synsätt nådde inte alla och särskilt ute på landsbygden ville man behålla sitt mer traditionella levnadssätt. Chassidismen under 1700-1800 talen blev en motreaktion på moderniseringen, assimileringen och anpassningen. Den var en religiös fromhetstradition som lever kvar än idag om än i små minoriteter. Nazityskland tog dock knäcken av de flesta religiösa småsamhällena i Europa genom sitt systematiska utrotande av allt judiskt liv i förintelselägren. Kapitel 18 handlar om antisemitismen under 1800-talet som sin tur kuliminerade i 1900-talets folkmord. Lämpligt nog är det näst sista kapitlet tillägnat sionismen och sionismens betydelse under olika perioder.

Trots att boken är kortfattad och tänkt att reflektera en rad historiska händelser och ämnesområden kring dessa är boken krävande. Det kan förvisso bero på att man läser den på tyska men jag tycker ändå läsaren bör ha gott om grundläggande kunskaper i historia och religion för att fullt ut kunna uppskatta den.
‭‭

Snabba bokfakta

Titel: Jüdische Geschichte

Författare: Kurt Schubert

Bokförlag: C.H Beck

Upplaga: 7

Sidantal: 143

Inköpspris:  8,95 €

Övriga källor

wikipedia.org

Recension: "Der Koran - Eine Einführung" av Hartmut Bobzin (2014)

Idag gör jag ett undantag och recenserar en tysk boktitel. Hartmut Bobzin, f. 1946 är professor i semitisk filologi och islamisk vetenskap vid universitet i Erlangen-Nürnberg. Han är en av de mest betydelsefulla orientalisterna idag och har skrivit flera böcker och vetenskapliga artiklar i ämnet. Der Koran - Eine Einführung (2014) är riktad till en allmän publik och vanliga läsare som vill veta mer om islams urkund Koranen.

Jag rekommenderar Der Koran - Eine Einführung (2014) till alla som vill veta mera om religionen islam ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det viktigaste i sammanhanget är att boken är skriven för en bredare allmänhet. Den är alltså icke-polemisk och därtill vetenskapligt orienterad i sin framställning. Detta perspektiv är förmodligen det allra bästa i en tid av intensiv polarisering mellan politiska krafter i frågor om tolkning av religion och integration. Anknyt gärna till hur samhällsdebatten kring islam brukar se ut i Sverige så förstår även du vikten av att förhålla sig nyktert och vetenskapligt när man presenterar fakta kring hur en religions viktigaste text uppstod för mer än 1000 år sedan. Nedan kommer jag ta upp några av bokens teman.

Der Koran - Eine Einführung (2014)

Den tyska titeln betyder översatt Koranen - En inledning och trycktes första gången 1999. Den har sedan dess utkommit i flera omarbetade upplagor. Bobzin poängterar tidigt att han forskar kring islam utifrån ett icke-religiöst och vetenskapligt orienterat perspektiv. Detta betyder bland annat att han utgår ifrån historiska och kulturella förklaringar till korantextens tillkomst. Bobzin diskuterar även kring flera Koranverser som västerlänningar vanligtvis känner till och ger ett balanserat och förklarande perspektiv.

Det första kapitlet tar upp temat om Koranen som en missförstådd text i västerlandet. Det blir en väsentlig fokus på västerländska koranutläggningar i form av åsikter och kommentarer; försök till översättningar i ett historiskt perspektiv med start i Ricaldo da Monte Croces lilla teologiska stridsskrift Contra legem Saracenorum. Ricaldo var dominikanermunk och levde nära Florens under 1200-talet. Han hade gjort flera resor i Orienten och varit i kontakt med muslimska lärde. Trots att Ricaldo lärde sig arabiska var han mycket negativt inställd till islam. Vi får även veta att Koranen översattes första gången till latin av Petrus Venerabilis (1092-1156) som var av den radikala åsikten att islam skulle besegras med Ordets makt (dvs med kristendomens lära) istället för med vapenmakt. Betänk att hans översättning tillkom kort efter det första korståget (1096-1099).

Ytterligare en medeltida koranöversättning gjordes av engelsmannen Robert av Chester (även känd under namnet Robert von Ketton). Den är starkt präglad av Chesters negativa uppfattningar. Tilläggas bör att Bobzin även påpekar de etnocentriska dragen i dessa tidiga texter och översättningar. I samband med uppfinnandet av boktryckarkonsten under Renässansen tillkom fler europeiska översättningar på olika språk. En betydelsefull översättning till fransk gjordes 1647 av André du Ryer (död. 1672). Den översättningen berömdes även av upplysningsmannen Voltaire. Bobzins fokus blir förstås det tyska språkområdet. 1772 utkom Mergelins koranöversättning där försättsbladet omnämnde Muhammed som en falsk profet och Koranen sågs av Mergelin som ’en sämre bibel’. Lägg märke till hur dessa teologer betraktade islam som en konkurrent till kristendomen Han gav även översättningen den märkliga undertiteln: Den turkiska bibeln. Det andra kapitlet är mer analytiskt ifråga om begreppsdefinitioner och Bobzin fördjupar sig i koranrelaterade ord. Han kommenterar även den viktiga skillnaden mellan att betrakta Koranen som skriven text och framförandet, recitationen av den. Dessa är två sidor av samma mynt men påverkar vår förståelse av den. Han går igenom surornas indelning, hur man ska förstå versindelningen och namngivningen av surorna. Det tredje kapitlet tar upp Muhammed och hans sändning, hur man ska förstå surornas kronologiska rangordning i ett historiskt perspektiv.

Det fjärde kapitlet tar upp huvudteman i de tidigaste uppenbarelserna. Påföljande kapitel går igenom utvecklingen i vad Koranen förkunnar. Det följs av teologiska grundläror. Det sjunde kapitlet är mer juridiskt orienterad och påpekar koranens juris och hur man kan förstå den som lagbok. Det åttonde kapitlet tar upp Koranens språkliga och litterära former. Nionde kapitlet berör direkt Koranens tillkomst som bok. Ihopsamlande och värdering av surorna, koranens redaktionella tillkomst och texthistoria. Tionde kapitlet berör koranen som kommenterad text samt tar upp muslimsk koranfilologi. Det avslutande kapitlet tar upp problematiken med översättningar.

Övrig litteratur av prof. Bobzin [endast tyska titlar]

Der Koran. Aus dem Arabischen neu übertragen von Hartmut Bobzin unter Mitarbeit von Katharina Bobzin. München: C. H. Beck 2010 (Neue Orientalische Bibliothek) -- Se även länkar med intervjuer och föreläsningar hållna av Bobzin längre ned i detta inlägg.

Koranlesebuch. Die schönsten Texte des Korans neu übersetzt und kommentiert. Freiburg: Herder 2008. -- I samarbete med Katharina Bobzin också en känd tysk orientalist.

Mohammed. München: C. H. Beck (C. H. Beck-Wissen in der Beck'schen Reihe, 2144) 2000; 2. durchgesehene Aufl. 2002; 3. durchges. Aufl. 2006; 4. durchgeseh. Auflage 2011 -- En biografi över religionsgrundaren Muhammed. Finns även tillgänglig som ebok via iBooks.

Länkar med intervjuer samt föreläsningar hållna av prof. Bobzin

Intervju med Bobzin angående hans nyöversättning av Koranen (2010) - Intervju gjord av tidningen Börsenblatt. Några av frågorna i intervjun handlar om huruvida en icke-muslim får översätta Koranen. Han får också frågor om burqa och integration.

Intervju med Bobzin i Fokus.de (2010) - Angående nyöversättningen av Koranen. Han får frågor om både översättningen och särskilda Koranverser. Bland annat uppmärksammar journalisten Sūra 4 och vers 34 som legitimerar hustrumisshandel. Bobzin svarar att många muslimer idag anser att just denna mening ur Koranen är "pinsam". Svängningarna i uppfattningen av denna vers visar på att vi kan betrakta Koranen som en historisk text. Samtidigt påpekar han att en muslimsk feminist från Köln nyligen översatt den kontroversiella versen med uppmaningen "skilj er"; alltså begär ur skilsmässa. Bobzin påpekar dock att feministens översättning är i strid med vad Koranversen egentligen förordar i sammanhanget [--Eine muslimische Feministin aus Köln übersetzt statt schlagen „Trennt Euch“. Aber das ist nicht vom arabischen Text gedeckt.]. Angående versen om hustrumisshandel, se Sūra 4:34 "Om ni ser tecken på illvilja hos dem, förmana dem då och varna dem och [om detta inte hjälper] håll er borta från deras nattläger och [som sista utväg] tillrättavisa dem handgripligen. Om de sedan visar sig medgörliga, sök då inte sak med dem." --Bernströms svenska översättning

Spiegel Abendländischer Koranrezeptionen - Intervju med Bobzin gjord av tysk-muslimska tidningen Qantara.de

Vortrag - Der Koran: Eine Einführung (St. Remberti Gemeinde Bremen) - Föredrag med Bobzin. Se till att spola fram ca. 10 minuter.

Freie Tagung 2016 - Föredrag med prof. Bobzin om Koranen (Franken Akademie)

Snabba bokfakta

Titel: Der Koran - Eine Einführung

Författare: Hartmut Bobzin

Årtal: 2014; den första upplagan tryckt 1999

Utgåva: 8

Förlag: Verlag C.H. Beck

Sidantal: 143

Övriga källor till inlägget

wikipedia.org [olika inlägg]

Koranens budskap [Bernströms översättning av Sūra 4:34]