Om Sapfo genom historien och hemvändardikten 'Nereider'

I ett föregående inlägg skrev jag om det papyrusfragment som upptäcktes 2014 och som innehåller en nästan fullständig dikt av Sapfo. Dikten tillhör kategorin hemvändardikter och handlar om Sapfos äldre broder Charaxos. Den kallas även för Brödrapoemet eller Brödrasången eftersom båda Sapfos bröder finns omnämnda i den. Detta inlägg kommer att handla om Sapfo genom historiens gång. Jag nämner några viktiga milstolpar angående vad de historiska källorna skriver om Sapfo från Lesbos. Inlägget avslutas med min översättning av dikten Nereider, som också faller under kategorin hemvändarlyrik.

• Homeros skriver de stora eposen Illiaden och Odyssén omkring 750-700 f.Kr.


• Sapfo (Σαπφώ) föddes någon gång mellan 630-612 f.Kr och avled ca 570 f.Kr enligt vissa källor. Hon föddes troligen i Eressos, på ön Lesbos och levde större delen av sitt liv i Mytilini med undantag för de år hon var i landsflykt på Sicilien.


• 200 f.Kr återfinner vi de äldsta fragmenten med Sapfos dikter. De finns på papyrus eller på lerskärvor.


• 100 f.Kr poeterna Catullus, Horatius och andra romerska poeter influeras av Sapfos diktning. Dionysus Halicarnassos skriver ner Fragment 1. Hymnen till Afrodite.


• 100-200 e.Kr Lesbos invånare börjar trycka Sapfos bild på sina mynt. Maximus från Tyre föreläser om Sapfo i Rom. Hefaiston bevarar många fragment av Sapfos poesi.


• 362 e.Kr Den romerske kejsaren Julianus Avfällingen (ca. 331-363 e.Kr) citerar Sapfo.


• 600 e. Kr. Sapfos poesi skrivs ner på pergament av djurhudar.


• 1100 talet. Biskopen Eustathius av Tessalonike (ca. 1115-1195) citerar ur en dikt av Sapfo i samband med en kommentar om månen i Homeros Illiaden (Campbell 1990, s. 83).


• 1897, de brittiska arkeologerna Grenfell och Hunt upptäcker papyrus av Sapfo vid oasen Oxyrhynchus i Egypten.


• 2002, ett fragment av Sapfo som handlar om hennes syn på ålderdom återfinns. Fragmentet relaterar till ett tidgare känt sådant, nämligen Fragment 58 = P. Oxy. 1787


• 2014, fragment innehållande en nästan fullständig dikt Brödrapoemet och rader av ett fragment Kyrpispoemet återfinns hos en privat samlare i London.

Brödrasången är inte den enda dikten med ett hemvändartema. Från cirka 200 e.Kr finns en dikt som återfanns 1897 av Grenfell & Hunt i Oxyrhynchos, Egypten. Vid denna oas hittades tiotusentals fragment, småbitar av papyrus från antikens alla klassiker. Det kommer ta årtionden att sammanställa och tyda fragmenten kring ett av de mest spektakulära arkeologiska fyndet i modern tid. Kanske finns det ännu mer fragment av Sapfo som väntar på sin upptäckt i dessa nerpackade kartonger.

Dikten som nu följer är känd som Nereider, efter nereiderna som var havsnymfer i den grekiska mytologin. Sapfo ber i dikten nereiderna om hjälp och att de ska beskydda hennes bror som befinner sig ute på havet. Förmodligen är han på väg åter till Lesbos efter att ha bedrivit vinhandel. Jämför den gärna med Brödrapoemet!

Grenfell & Hunt i Egypten, 1896

Nereider

Här följer min översättning av dikten Nereider till svenska från Greek Lyric I: Sappho and Alcaeus (1990). Kommentaren till dikten lyder att den ursprungligen kan ha bestått av fem stanzas. Jämför gärna likhet i tema med Brödrapoemet som återfanns 2014:

Kypris och nereider lova att min bror återvänder hit oskadad

och att allt som han av hjärtat önskar sig ska uppfyllas,

och lova att även han sonar för sina gamla misstag och blir till en glädje för sina vänner och en baneman för sina fiender,

så att ingen igen kommer att bli till en smärta för oss,

lova att han kommer ha en vilja att ge ära åt sin syster [...]

svåra lidanden [...]

tidigare sorger[...]

hörandes [...]

hirsfrön [...]

{anklagelser?} från invånarna [...]

och vill du, {augusti?}

Cypriot, lägga åt sidan

{din tidigare fientlighet?}

{befria honom?}

från onda {lidanden?}

Källor

Sappho, Alcaeus, and David A. Campbell. 1990. Greek lyric. I, I. London: Harvard University Press.

'Men du tjatar alltid om att Charaxos har kommit' : Om Sapfos återfunna Brödrapoem

I detta inlägg skriver jag om Brödrapoemet eller Brödrasången av Sapfo som återfanns 2014 hos en privat samlare av papyrusfragment. Det fanns ytterligare ett nytt ofullständigt poem Kyprispoemet som inte tas upp i detta inlägg. Fyndet skapade tidningsrubriker över hela världen och forskning har nu fastställt att poemet är Sapfos. Efter introduktionen kommer min blygsamma översättning av den till svenska. Det är en tolkning där jag tagit mig stora friheter, men jag hoppas ändå kunna förmedla något av vad jag tror Sapfo försöker uttrycka. Den översattes till svenska första gången 2014 i tidningen Sydsvenskan (2014.01.29) men jag utgår istället från Obbinks & Ferraris bearbetningar av den antika texten. Jag avslutar med ett par boktips om Sapfo på svenska.


Sapfos lyrik och upptäckten av papyruset

Sapfo (c. 630-570) skrev förmodligen omkring 10,000 rader poesi, men dag återstår bara 650 rader av dessa. Hon är mest känd för att ha komponerat till lyra, men enligt den gamla grekiska biografin Suda, som innehåller beskrivningar av antikens personligheter skrev hon även epigram, elegier och jamber. Omkring 100 f.Kr sammanställdes i Alexandria den första utgåvan av hennes lyrik. Denna utgåva bestod av åtminstone åtta böcker uppdelade enligt versmåttet meter. Vad som hände med dem är osäkert. Kanske slukades samlingen av lågorna när det berömda biblioteket i Alexandria brann upp.  Förmodligen är de nu alla förstörda av tiden och trots Sapfo hyllades under hela antiken och trots hon var mycket känd de första århundradena efter vår kristna tideräkning så glömdes hennes poesi bort. Platon hade kallat henne för den tionde musan, ett enormt erkännande som inte skyddade hennes litterära kvarlåtenskap genom historiens gång. Orsaken till detta sägs även vara den aeoliska dialekt Sapfo diktade på och akademierna i Bysans började så småningom att utesluta Sapfo ur undervisningen. I sammanhanget bör icke förglömmas att Sapfo utarbetat ett eget versmått, det sapfiska. Under denna tid, dvs 600 talet f.Kr  genomgår lyriken någonting nytt eftersom det individualistiska perspektivet i dikten bryter fram. Kanske är Sapfo den främsta representanten för detta nya synsätt med det individualistiska och känslosamma i tilltalet. Hon är också en av de främsta kärleksdiktarna och även om vi inte idag kan veta allt om hennes liv kan vi känna något av hennes tankar i de fragment hon efterlämnat.


Fyndet...

Papyruset tillhör en privat samlare som kontaktade Professor Dirk Obbink (Oxford University) för att få papyruset utvärderat eftersom den innehåller en antik grekisk text. Samlaren hade köpt det på Christie's auktion i London 2011 och visste ingenting om dess ursprung. Detta gav upphov till en rad spekulationer om dess äkthet. Kom det från Egyptens svarta marknad över antikviteter? Det fanns en förfalskningsskandal inte långt tillbaka i tiden. Tidningarna hade skrivit om ett fynd, Jesu hustrus evangelium som relativt omgående klassades som en förfalskning. Ingen i forskarvärlden ville vara med om något dylikt igen, men Obbink insåg genast papyrusets värde. Obbink skriver i "Provenance, Autencitity, and the Text of the New Sappho Papyrus"(2015) att avgörandet som bevisade att det verkligen är Sapfo hör samman med textens meter, dialekt, poetiska språk samt namnen på bröderna Charaxos och Larichos. När jag läst om att papyruset legat flera år hos en samlare och förmodligen samlat damm där undrar jag hur mycket mer av antikens papyrus och manuskript finns oupptäckta i privata samlingar världen över och som väntar på sin upptäckt? Ett viktigt fynd i modern tid angånde papyrusfragment av Sapfo var 1897 när arkeologerna Bernhard Grenfell och Arthur Hunt befann sig vid Oxhyrhynchos oas i Egypten. Platsen var ett likna vid en enorm sopstation för papyrusfragment. Det kommer fortfarande ta flera årtionden att gå igenom den enorma mängd av papyrus som fyndet i Oxhyrhynchos består av.

Diktens innehåll och sociala kontext

I dikten talar Sapfo själv och det är förmodligen hennes mamma som lyssnar. Forskarna är inte riktigt överens om vem som är föremål för tilltalet, men jag tolkar det som om det är mamman. Sapfo nämner sin äldre bror Charaxos som är ute på havet med sitt skepp för att bedriva handel. Kvinnorna är lämnade ensamma på ön utan någon (myndig) manlig anförvant. Den 'aristokratiska' familjens överhuvud var oftast en man och så även i Sapfos familj. I detta fall den äldre brodern Charaxos troligen på väg till Lesbos efter ha bedrivit handel med vin i Egypten. I familjen finns också en yngre bror, Larichus. Även den yngre brodern nämns i dikten och han är vid detta tillfälle omyndig. Dikten avslutas med Sapfos önskan om att Larichus snart ska bli en myndig man. Temat poemet förmedlar är en innerlig önskan om manligt beskydd och man undrar om det hänt något särskilt på Lesbos eller om Charaxos bara är fördröjd. Kanske har han hunnit hälsa på sin egyptiska älskarinna, en affär som Sapfo förebrår honom för i ett annat poem. Den hamnar i kategorin 'hemvändardikter' som var vanliga under denna tiden. Det har också föreslagits att Sapfo inspirerats av de homeriska myterna i eposet Odysséen. Charaxos skulle då kunna representera Odysseus, Larichos sonen Telemachus och Sapfo hustrun Penelope. Sapfo övertygar lyssnaren att det ligger i gudarnas händer om Charaxos ska komma tillbaka och det enda hon (Sapfo) behöver göra är att gå iväg och be många böner till Hera om att han ska återvända med sin last oskadad. Det finns tydliga religiösa referenser till både Hera, Zeus och en hjälpare [daimon] som Zeus skickar ut till att hjälpa dem han vill lyckönska. Detta är inte den enda dikten där Sapfo sjunger om sin äldre broder Charaxos då oberoende historiska känner till namnen på flera släktingar i Sapfos familj.

Dirk Obbink har redogjort för både papyruset och dikten i artikeln "Two New Poems by Sappho", publicerad i Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphic 198 (2014) 32-49. Ytterligare en artikel som behandlar diktens innehåll är Franco Ferraris "Sappho and her Brothers, and other Passages from The First Book", publicerad i Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphic 192 (2014) pp. 1-19.

Poemet till svenska

[...] Men du tjatar alltid om att Charaxos har kommit,

med sitt fullastade skepp. Så mycket vet jag

Att Zeus ensam

vet och alla gudarna vet, men du, du ska inte

tänka dessa tankar

Du behöver bara bry dig om att sända mig

Och uppmuntra mig att be många böner

till drottning Hera

Om att Charaxos må komma hit styrandes

sitt skepp oskadad

Och finna oss kvinnor i trygghet och vid hälsa

Och resten

låt oss lämna det åt gudarna

för efter ett plötsligt lugn

följer stora stormar

De vars lycka kungen av Olympen

önskar, dem tillkommer en daimon som vänder allt till det bästa

långt ifrån smärta, dessa män kommer att bli

lyckliga och mycket framgångsrika.

Även vi kvinnor, om Larichus ville resa på sig

och bli en man,

skulle vi alla plötsligt bli fria

från mycket tungsinne i hjärtat.

Källor:

Campbell, David A., Sapfo, and Alkaios. 1982. Greek lyric. 1, 1. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Press.

Ferrari, Franco "Sappho and her Brothers, and other Passages from The First Book",  Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphic 192 (2014) pp. 1-19.

Edith Hall reads Sappho - Hör Edith Hall berätta om papyrusfyndet och recitation av poemet! Hon sjunger inte upp den, men läser den väldigt artikulerat. Tillgänglig via YouTube.

Greek Word Study Tool - via Perseus.edu

Obbink, Dirk. "Provenance, Autencitity, and the Text of the New Sappho Papyrus" (2015)

Obbink, Dirk.”Two New Poems by Sappho”, publicerad i Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphic 198 (2014) 32-49.

Oxyrhynchos Papyri Project - Dokumentär tillgänglig via YouTube

Oxyrhynchos : the city and its texts - Dokumentär tillgänglig via YouTube

Sappho: Love and Life on Lesbos - Dokumentär tillgänglig via YouTube

Litteratur på svenska om Sapfo och hennes diktning: