torsdag 21 juli 2016

Tankar om lyriken och poesins betydelse

Hej igen, alla läsare! I detta blogginlägg tänkte jag reflektera kring ämnet lyrik, samt om dikten och poesin som konstnärlig uttrycksform. Det är ett helt "partiskt" inlägg eftersom jag själv gillar att både läsa och skriva poesi. Detta är något alla läs- och skrivkunniga kan göra och tydligen gjort hela tiden genom mänsklighetens historia. Lyriken kan förmedla allt från individualistiska tankar till politiska budskap. Åtminstone så länge vi har haft skriftspråk. Trots detta faktum finns det ännu en del fördomar om dikten. Många gånger kräver en riktigt bra dikt en del förkunskaper. Det är i dessa sammanhang en dikt kan verka knepig och kanske oförståelig. Läsaren får ta sig en funderare. Vad handlar det om? Dikten i sig kan ju kopplas till en rad mänskliga erfarenheter som kärlek, längtan, sorg och glädje. Förutom det individuella perspektivet kan dikt också vara socialt provokativ, utmana samhällets normer och värderingar. Som jag tidigare nämnde kan dikten ha politiska budskap. Men det är inte alla gånger som dikten är förlösande, nyskapande och i demokratins tjänst. Det hela beror förstås på personen bakom orden. Vad vill hen förmedla med sin dikt? Det är en rimlig fråga att ställa sig oavsett tilltalet i den.

Det är inte alla gånger läsaren kan ta till sig vad dikten förmedlar och det är i de sammanhangen det riskerar bli ett knepigt avslut för läsaren. En orsak kan vara det historiska "glappet" mellan läsaren och dikten. Det är inte alltid lätt att veta vad som egentligen pågår i en Shakespeare-sonett alla gånger. Här brukar den litteraturvetenskapliga tolkningen komma läsaren till stor hjälp. Den som önskar fördjupa sig i ämnet poetik och hur lyriken skiljer sig från prosan gör helt rätt att ta sig an de stora författarna. Poetik sysselsätter sig med två stora huvudfrågor. Vad är diktens innebörd? Samt vad kännetecknar dikten? Det sistnämnda området berör diktens stilart eller versmått. Har läsaren att göra med en sonett, haiku eller fri/obunden vers?

Ett exempel på ett versmått från antiken ges i Alf Henrikssons Verskonstens ABC s.k sapfisk strof :

Den-/na /strof /är /verk-/lig-/en /myck-/et /Sap-/fisk
And-/ra /ra-/den /låt-/er /som /först-/a /ra-/den
Tre-/dje /ra-/den /di-/to, /men /fjär-/de /ra-/den
Rump-/hugg-/es /här-/med

Sonetten som var vanligt förekommande under renässansen kan ha följande
rimmande versmått: a-B-B-a, a-B-B-a, C-d-C, e-e-d

Den läsare som vill fördjupa sig ytterligare kan läsa Svenska Dagbladets poesifrågor till Kristina Lugn. Akademiledamoten guidar dig säkert genom poesins djungler och frågorna hon svarar på är helt ok.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar