Lagom inför helgen bjuder jag på en dubbel-recension av litteratur kring amerikanska poeten Emily Dickinson (1830-1886). Det blir en relativt nyutgiven biografi av Lyndall Gordon, samt några avstickare med fokus på diverse tolkningar (artiklar m.m.) Jag kallar dessa för några radikala läsningar eftersom de bryter mot tidigare fokus kring hur man kan uppleva genus i texterna (både i poesi & brev) hos Dickinson. Jag visar också på hur dylika tolkningar aktivt motarbetas. Kommer i ett separat inlägg efter recensionen.
Av Lyndall Gordon har jag tidigare endast läst en bok om Charlotte Brontë som var långsam att läsa trots att Gordon tilldelats Cheltenham Prize for Literature. Tyvärr gör hon sig inte bättre som biografiker över Emily Dickinson. Det finns ett gediget material som grund för en bra och lättsam biografi och trots kalla fakta lyckas inte Gordon övertyga sin läsare att en biografi om Emily Dickinson ska vara intressant och inspirerande. Istället känns det många gånger segt och motigt att läsa vidare. Gordon introducerar även teorin om Dickinson som epileptiker utifrån ett urval av medikamenter poeten behandlades med. Teorin har emotsagts av läkare med intresse för medicinhistoria och äldre tiders farmakologi. Det finns inget som styrker ett dylikt påstående. Biografin ägnar stort utrymme åt det rättsliga efterspelet kring Dickinsons dikter och familjens strid om copyrighten. Barndom och uppväxt som brukar vara av vikt för en biografi är nästan helt utlämnade. Familjefejden handlar förstås mycket om den otrohetsskandal hennes bror orsakade och som fick konsekvenser i det djupt religiösa samhället i Amherst. Boken är uppdelad i fem kapitel och inleds med sporadiska reflektioner kring familjen, Amherst och rutinerna i huset Evergreens. En del poesi används direkt i anknytning. Ur ett socialt perspektiv symboliserade familjen Dickinson toppskiktet och fadern blev kongressman och hade starka anknytningar till det nygrundade Amherst University. Något jag fann intressant är Gordons noggranna redogörelser för de primära källorna hon använt sig av. Hit listar hon familjen Dickinsons juridiska papper, men även Emilys poem, brev, böcker, memorabilia och möbler. Dessa objekt finns arkiverade i Houghton Library, University of Harvard. Även Amherst College förvara arkiv med bl a faderns brev. Detta är ingen traditionell biografi. Gordons syfte är att skapa en egen vinkel av Emily Dickinsons liv där hon väljer att fokusera på broderns otrohetsaffär med Loomis Todd. Todd kom att ha en stor inverkan på Dickinsons litterärar kvarlåtenska och denna konflikt är bokens kärna. Därför är det svårt att rekommendera den till en helt ny läsare av Emily Dickinson då fokus är satt på familjekonflikter. Gordon är inte heller någon litteraturvetare även om hon fyller på sidorna med lämpliga dikter som ibland lyfter kontexten. Endast för redan invigda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar