Visar inlägg med etikett TV. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TV. Visa alla inlägg

måndag 22 maj 2017

Recension: Twin Peaks - The Return (2017)

I detta inlägg recenserar jag de första avsnitten av TWIN PEAKS: The return (2017) skapad av David Lynch och Mark Frost. Omfattar 18 episoder varav de fyra första ligger ute på HBO Nordic. Jag har försökt vara noga med att inte avslöja handlingen i detalj så du kan läsa vidare. Ingen har väl undgått de senaste månadernas skriverier om att 90-talsserien skulle få en uppföljare. Lynchs beslut att återuppta arbetet med serien har resulterat i spaltmeter av artiklar i media. Reklamen kring lanseringen kan ingen klaga på. Den har minst sagt varit intensiv. Men håller sig resultatet? Är det ett mästerverk? Tja, även 90-talsserien hade en trogen skara av tittare till att börja med, men det var också många som tröttnade tillslut. David Lynch är inte lätt att begripa sig på. Han har en egen stil så även i nylanseringen. Återigen är det dax för märkliga dialoger, konstiga möten och Lynchspråket med sin kryptiska symbolik. Det är 25 år sen det sista avsnittet sändes och det är också där första avsnittet tar vid. Ja, det är nog nödvändigt för de flesta av oss att repetera och se om 90-talsserien innan man börjar kolla de senaste avsnitten. Vi möter också de gamla skådisarna i sina gamla roller. Dale Cooper sitter fortfarande fast i the black lodge ute i de mörka Twin Peaksskogarna; men först i det andra avsnittet återser han Laura Palmer. Ibland blir kopplingen mellan dåtiden och nutiden i serien lite otydlig. Det skarvas rejält och lämnar ett lite blekt resultat kan jag tycka. Det gäller att bevara tålamodet! Trots detta har den toppbetyg på imdb.com

I första avsnittet är The black lodge ersatt med en glasbox; eller glasbur. Den befinner sig i New York och är i en rik miljardärs ägo. Vem miljardären är avslöjas inte, men buren befinner sig under hårdbevakning. Samtidigt är den mycket hemlig och få tycks känna till dess existens förutom den unga vaktmästaren som ser till den. Vaktmästaren har order om att aldrig lämna den obevakad. Den ska vara under uppsikt. Vi får också veta att buren haft tidigare övervakare samt att saker och ting kan uppenbaras i den. En ung kvinna som kommer med lattemuggar är mer än lovligt intresserad av vad som gömmer sig i rummet och vill gärna bli insläppt. Det händer tillsist att övervakaren släpper in henne och de myser till framför buren. Tydligen blir samvaron en katalysator för de krafter som glasburen besitter och någon uppenbarar sej därinne. Att använda sig av glasbur tycker jag känns lite snott från andra klassiska skräckfilmer och jag associerade genast till Clive Barkers Hellraiser; som också använt sig av boxen som katalysator för diverse onda krafter (de helvetiska BDSM-cenobiterna och Pinhead; för den som behöver friska upp minnet). Är det värt att kolla på serien då? Ja, om du gillade 90-talsserien kan det vara värt det. Gillar du Lynchs filmer i övrigt? Så definitivt!


Glasburen, The Black Lodge

lördag 18 juni 2016

TV-nostalgi från 80-talet : The Ray Bradbury Theater

Som jag tidigare nämnt kommer bloggen vara lite mer än bara en bokblogg. Jag har tidigare skrivit om TV-nostalgi och fortsätter på temat i detta inlägg. Kopplingen är återigen litteraturens väg in i visuella medier. Den amerikanske författaren Ray Bradbury (1920-2012) är säkert flera läsare bekanta med. Bradbury är kanske mest känd för sin dystopiska novell Fahrenheit 451. Han skrev även korta berättelser på temat horror/fantasy alla samlade i The Martian Chronicles (2012) och boken Something wicked this way comes (en titel baserad på en replik ur Shakespeares Macbeth). Hans ämnesområden, eller genrer var skräck, fantasy, science fiction, men han hade också under 80-talet en egen TV-serie : The Ray Bradbury Theater producerad av HBO ch USA Network. HBO bidrog endast till de två första säsongerna. Sammanlagt blev det sex säsonger med 64 episoder mellan åren 1985-1992. Samtliga avsnitt var skrivna av Bradbury och varje avsnitt inleddes med en presentation av Bradbury i sin skrivarstudio omgiven av diverse historiska föremål som inspirerat hans berättelser. Under åren hann också ett flertal kändisar passera revy: Peter O Toole, Drew Barrymoore m fl. Serien sändes även i Sverige. Sättet att återanvända kortnoveller och skriva om dem för televisionen föranledde kritik. I en intervju lämnande Bradbury följande intressanta kommentar:

What I'm doing is respecting my younger self. I've published four hundred short stories that most people haven't read, and I'm using them. If you write things you love, and do it with love, you can't go wrong. It's exciting to translate those stories from the printed page to TV. It brings things out of your subconscious that are new and fresh... We try to relax and do a nice, easy show. It's my idea theater.


Återigen blir det dax för djupdykning i 80-talets spännande klädstilar och frisyrer!


tisdag 7 juni 2016

TV Nostalgi från 1980- talet : Tales of the Unexpected

Hela förmiddagen har jag suttit framför IPaden och kollat gamla serier. Har en ny favorit sedan en tid tillbaka. Brukar hitta dem via YouTube även om de flitigt raderar nya uppladdningar. En riktig klassiker! För alla er som gillar skräckmysterier, på gränsen till det absurda The Tales of the Unexpected. Serien var brittisk-producerad och hade sin storhetstid mellan 1979-1988 (Anglia Television). Flera av er minns nog även Ron Greiners öppningsmelodi. 1980 fick avsnittet Skin det prestigefyllda Edgar Allan Poe-priset för bästa TV-episod. Ur denna serie finns det gott om små pärlor att njuta av. Alla avsnitt inleds med en liten kort presentation av Roald Dahl som får tittaren att hamna i rätt stämning. Finns ju en del intressanta skådisar som passerar revy i den också även om kanske avsnitten många gånger lämnar mycket i övrigt att önska :) Själv gillar jag de inspelade scenerna från brittiska hus, stadsomgivningar och landskap. Samt det oförglömliga sjuttio/-åttiotalets sprakiga färgstilar och frisyrer. Men det var som sagt en annan tid. Jag var ännu barn men fick ändå sitta uppe och titta. Minns du själv denna serie när Sveriges Television sände? Vad tyckte du?

Här följer ett av mina av mina favoritavsnitt : The man from the South och missa förstås inte läskiga avsnittet Skin.