Hansen fick även Nordiska rådets litteraturpris 1971 för sin romantriologi om den danska slavhandeln. Han skrev även en biografi i tre delar om norske författaren Knut Hamsun, Processen mod Hamsun I-III (1978) uppmärksammades stort i Norge. Ett citat ur biografin gav upphov till en visa: "vil du se idioter, så tag til Norge." Jan Troells film om Knut Hamsun från 1996 med Max von Sydow i huvudrollen, bygger på Hansens biografi. Efter turerna med boken slutade Hansen att skriva historiska böcker och flyttade till Frankrike.
Den danska forskningsresan till Arabien 1761-1767
Bokens titel kommer från latinets Arabia felix ( "[det]lyckliga Arabien") som var de antika grekiska författarnas namn på sydvästra delen av Arabiska halvön som ansågs vara den klimatiskt mest gynnade delen. Hansen orienterar sig efter frasen genom hela boken eftersom en av äventyrarna, Peter Forsskål återkom till frasen i ett av sina brev hem: "hvarföre skulle Lycklige Arabien heta lyckelig" vilket också ger en antydan om de många svårigheter som drabbade männen under resans gång. Expeditionen hade tillsist bara en överlevare, dansken Carsten Niebuhr och han slutade under resans gång att använda frasen helt i sina brev.
I detta avsnitt tänkte jag berätta lite mer ingående om den danska forskningsexpeditionen, 1761-1767 och dess deltagare. 2011 firades i Danmark 250 års jubiléet av resan så den är verkligen inte någon okänd företeelse i den danska historien! Det var 1761 som kung Fredrik V av Danmark skickade ut en grupp män på en lång och farofylld resa där de kom att besöka Turkiet, Egypten, Jemen, Indien, Iran och Irak; men endast en av dem kom levandes tillbaka. Trots alla svårigheter och motgångar i form av sjukdomar och kommunikationsproblem åstadkom de även betydelsefulla forskningsresultat inom botanik, kartografi, kulturantropologi och språkvetenskap. Med tiden kom dock deras samlingar att vanvårdas.
Georg Baurenfeind (1728-1763)
Baurenfeind kom ursprungligen från Tyskland, men var verksam i Danmark som kopparstickare där han utbildat sig till konstnär vid Köpenhamns universitet. Under några år var han även verksam som lärare vid universitet. Som konstmålare var han uppskattad och vann två prestigefyllda priser, bland annat för sin tolkning av Moses inför den brinnande törnbusken. Han kom att anställas år 1760 i expeditionen som kopparstickare och blev den siste av dem att avlida. Han dog ute till havs på den Indiska oceanen, någonstans mellan Mokka och Bombay. Han blev 34 år. Efter Baurenfeinds frånfälle blev Carsten Niebuhr den enda överlevande i expeditionen och måste ensam fortsätta hem mot Danmark.
Georg Baurenfeind (Bild: Wikipedia)Baurenfeind emottog ett stipendium av danska konstakademin för åren 1761-1763 och dessa pengar skulle täcka hans kostnader under resan. Den 19 mars fick han ett respass som skulle gälla turen från franska Marseille, mellan Konstantinopel och Kairo, Röda havet och sedan tillbaka till Köpenhamn. På wikipedia commons kan du se hans illustration av ett kaffeplantage i Jemen. Baurenfeind avbildade även många andra kulturella företeelser och platser; samt ett flertalet botaniska alster. Det var också meningen att Baurenfeind skulle hjälpa expeditionens teolog von Haven att göra teckningar av olika inskriptioner vid berget Djebel el-Mokateb i Egypten, men konstprofessorn var alldeles för sjuk för att kunna delta i projektet. Idag vet vi att deras sjukdomar var orsakade av malaria.
Frederik Christian von Haven (1728-1763)
Von Haven var en dansk prästson som kom i kontakt med expeditionsplanerna tack vare sin karismatiske lärare i klassiska språk, Johann David Michaelis (1717-1791) vid Göttingens universitet. Tysken Michaelis blev en av hjärnorna bakom skapandet av expeditionen i första hand. Michaelis blev den som övertygade danske kungen att skapa en expedition till Orienten. Först ville Michaelis ha någon form av mission i samband med expeditionen, men han ändrade sig och ville istället se ett fokus på orientaliska handskrifter som kunde hjälpa forskningen förstå Bibelns språkliga historia och tillkomst.1 Von Haven blev tillsist på Michaelis ingripande expeditionens teolog och filolog med syfte att skaffa information om gamla orientaliska handskrifter. Till detta ändamål hade han även pengar att införskaffa gamla textmanuskript. Han blev även utnämnd till professor kort före resan. Von Haven verkar ha varit en ganska komplicerad person och när resesällskapet befunnit sig i Konstantinopel kommer det fram att von Haven varit ute ock köpt flera påsar med arsenik. Detta oroar de övriga resenärerna såpass mycket att de vill von Haven ska lämna dem. Vad ska han ha detta arsenik till? Ska han försöka förgifta sina kamrater? Ingen vet. Von Haven berör inte epiosoden alls i sina bevarade reseanteckningar, men det är tydligt att inköpet förfärade deltagarna och gjorde dem osäkra. Redan på båten till Alexandria blev han osams med svensken Peter Forsskål.
Expeditionen befinner sig ett helt år i Kairo och von Haven tillsammans med Carsten Niebuhr beger sig ut till Sinai för att besöka det berömda Sanka Katharina-klostret. Där i det berömda biblioteket finns många manuskript som kan vara av intresse för deras forskning. Men det blir problem då de arabiska guiderna sätter dem på villovägar. Väl framme vägrar abotten att släppa in dem i klostret eftersom de inte har med sig något skriftligt tillstånd från den grekisk-ortodoxe patriarken. Van Haven skriver i brev hem och klagar bittert över deras situation. Kontakten med egyptierna är långt ifrån god. Enligt breven hem skriker, sparkar och spottar de efter västerlänningarna. Von Haven får inte ens plocka blommor i fred. Som läsare bör man ha i åtanke att Hansen fokuserat på det negativa kring personen Fredrik von Haven när han efterforskat brev skrivna av Niebuhr och Forsskål.
Genom hela Thorkild Hansens bok beskrivs von Haven i negativa ordalag och vi får i Hansens tolkning möta en självisk, feg och lat personlighet. Tyvärr kommer detta synsätt i vägen i beskrivningarna av von Havens forskningsresultat. Han införskaffade nämligen inte mindre än 116 olika manuskript som än idag förvaras av Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Skrifterna omfattar historiska, geografiska och lingvistiska texter samt en mängd hebreisk- och arabisk poesi. Sju hebreiska handskrifter införskaffades tack vare von Haven. Dessa användes av den brittiske teologen Benjamin Kennicott (1718-1783) i hans historisk-kritiska arbete över Bibelns tillkomst. Att Peter Forsskål inte gillade Fredrik von Haven framkommer i ett brev som beskriver filologens bortgång:
"En af wårt sällskap, Professor von Haven, dog här d. 25 Maj sistena och gjorde med sin afgång för oss öfriga en ogement lättare resa. Hans sinnelag var rätt beswärligt." (Hansen, 2000 s. 215)
I sin omfattande och utförliga resedagbok kände von Haven på sig att döden var nära. Han gjorde sin sista anteckning i dagboken samma dag han avled. Den kortfattade meningen lyder: "d.25 Maj 1763 form: efter Middag gav Gud mig, som ieg troer, en Salig ende. Ieg var fød d 26 Iunii 1728." En jemenitisk fjäril Lepidochrysops haveni, har blivit uppkallad efter von Haven. Han ligger ännu begraven på den kristna kyrkogården i Mokka även om gravplatsen saknar en märkning.
Peter Forsskål (1732-1763)
Niebuhr sade om finlandssvensken Peter Forsskål: "Hade han kommit levande tillbaka skulle han kanske ha varit den lärdaste i hela Europa”. Forsskål blev känd för sitt hetsiga temprament, men tycks ändå blivit uppskattad av de övriga resenärerna på grund av sin lärdom och sociala personlighet. Han var inte rädd för att ta kontakt med invånarna under resans gång och åstadkom även en del forskning. Han föddes i Helsingfors 1732 och var son till en kyrkoherde.
Peter Forsskål blev redan 1742 student vid Uppsala universitet men fortsatte senare studierna för fadern, som 1748 blivit kyrkoherde i Stockholm. Sedan han 1751 erhållit det Guthermuthska stipendiet återvände han till Uppsala för fortsatta studier med Carl von Linné som en av sina lärare och sedan vid universitetet i Göttingen från 1753. Officiellt studerade han teologi men filosofi och orientalisk filologi ingick bland de ämnen han studerade. År 1756 blev han filosofie magister där och sedan han återvänt till Sverige docent i ekonomi vid Uppsala universitet.
Carsten Niebuhr (1732-1815)
Precis som Baurenfeind hade Carsten Niebuhr tyskt ursprung. Niebuhr antogs 1758 av danska regeringen som medlem av den vetenskapliga expeditionen till Arabien. Som dansk ingenjörlöjtnant med uppgift att utföra geografiska uppmätningar avreste han tillsammans med fyra vetenskapsmän 1761 till Egypten och vistades senare åtta månader i Jemen. De tog sig med båt till Jemen via Röda havet. Det var i samband med ankomsten till Mokka som expeditionen fick ordentliga problem med flertalet sjukdomsfall bland de resande.
År 1763 avseglade Niebuhr till Bombay och återvände 1764 via Persien, Syrien och Turkiet; samt återkom 1767 till Danmark. I Persien undersökte han Persepolis ruiner och gjorde noggranna kopior av kilskriftinskrifterna. Detta intesiva arbete i starkt solljus sägs ha förstört hans syn. Niebuhr utgav 1772 Beschreibung von Arabien och 1774-1778 den mera vidlyftiga Reisebeschreibung (två band; band 3 1837; översatt till franska, engelska, nederländska och danska). Därjämte utgav han sin svenske reskamrat Forsskåls arbeten (1775–1776). Niebuhr invaldes 1776 som utländsk ledamot nummer 99 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Det lyckliga Arabien - Om den recenserade utgåvan
Originalets danska titel: Det Lykkelige Arabien
Svensk titel: Det lyckliga Arabien - En forskningsfärd 1761-1767
Sidantal: 321
Förlag: En Bok för Alla
Tryckår: 2000 [Första svenska utgåvan 1964 av Bokförlaget Forum]
Illustrationer: 27 reproduktioner av samtida kopparstick och sex kartor efter expeditionsdeltagarnas teckningar.
Carsten NiebuhrÖvriga källor
Dansk Biografisk Leksikon - Faksimil över den första utgåvan, 19 band. Gyldendalske Boghandels Forlag (F. Hegel & Søn). Græbes Bogtrykkeri. 1887 - 1905.
Peter Forsskål - Information och biografiska data från Svenskt Biografiskt Lexikon; artikel tillgänglig via Riksarkivet.se urn:sbl:14380
Nordisk familjebok - Tillgänglig via Projekt Runeberg
wikipedia commons [olika inlägg; bilder]
wikipedia.org [olika inlägg]
- Till exegetiken hör de flesta av Michaelis 82 skrifter, bland vilka må nämnas Einleitung in die göttlichen Schriften des Neuen Bundes i 2 band (1750; 4:e upplagan (med polemik mot Johann Gottfried Eichhorn 1788), Einleitung in das Alte Testament (ofullbordad, 1:a delen 1787) och Übersetzung des Alten Testaments mit Anmerkungen (13 band, 1769-86).[Källa: wikipedia] ↩
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar